Veckans ritkiga utstickare är Therese ”Terran” Andersson med sitt pampiga operanummer. Det är en lugn och avslappnad tjej som möter klubben under torsdagen.
Vad är skillnaden mellan att vara solo och att jobba med Pay-TV i festivalen?
-Där har vi ju karaktärer att gömma oss bakom vilket i och för sig kan vara skönt, säger Therese. Det är lite lättare men jag ser det här som en bra utmaning.
Hon omnämner upphovsmannen Pontus Hagberg flera gånger och menar att det är hans låt som ska framföras.
-Själv hoppas jag på att Svensson greppar luren och röstar, säger Therese.
Det här handlar inte om mig, han använder mig för att få fram och föra ut budskapet med låten, fortsätter hon och säger att låten specialskrevs för henne.
Hur klarar sig rösten under dessa påfrestningar?
-Min röstcoach säger att jag har väldigt starka stämband så det känns inte som att det är någon fara, inte än i alla fall, säger Therese och fortsätter:
Det är en krävande låt men med vinden i håret känns det som att jag är ute på landet och sjunger, på Värmdö där jag är uppväxt.
Hon får något drömskt i blicken.
Ska du samarbetet med låtskrivarna utmynna i någon skiva?
-Inget är bestämt ännu, allt beror på hur det går här, säger Therese.
Är du en tävlingsmänniska?
-Ja det är jag nog, i om att jag har det här yrket också som är en slags tävling i sig,
Vad har du använt för taktik att ta dig fram i branschen?
-Att vara sig själv, ödmjukhet och tro på det man gör och den man är bidrar till det självförtoende man behöver, säger Therese.
Du jobbade igår på Göteborgsoperan i My fair lady, hur hinner du vara på två ställen samtidigt?
-Ikväll torsdag och i morgon fredag har jag min cover som täcker upp för mig, på lördag är vi lediga men på söndagen ska jag tillbaka för dubbla föreställningar, avslutar hon.
Lizbet Brittsten, Reporter
