Vi mötte Sebstian i en avslappnad intervju efter publikrepetitionen om tröjkupp, publikfrieri och koreografichock.
Sebastian var en av de stora publikfavoriterna underfredagens publikgenrep. Han ändrade sin korreografi och istället för att stanna på catwalken gick han ut på parkett till publikens förtjusning. När han sedan lottades till segrare och fick framföra sitt bidrag ännu en gång väljer han att göra detta iklädd en hockeytröja från Örnsköldviks stolthet MoDo. Jublet är öronbedövande och vi tror att taket i Swedbank arena ska lyfta. Efteråt får Jon & Liz en pratstund med Sebastian.
Jon: Vi kommer från Melodifestivalklubben.
Sebastian: Jaha! Jag har hört talas om er.
Jon: Var detta i ett positivt sammanhang?
Sebastian: Jag hörde i ett radioprogram förra fredagen på P4
Liz: Det var jag!
Sebastian: Det var du?
Liz: Det var jag.
Alla: (Skratt)
Sebastian: Så jag vet ungefär vad ni sysslar med.
Liz: Vad kul att du hörde det.
Sebastian: Jag satt i bilen och lyssnade.
Jon: Hur känns det efter kvällens publikrepetition?
Sebastian: Det känns verkligen jättebra. Nu fick jag chansen att köra igenom min låt två gånger och det känns som om den blir bättre och bättre. Förhoppningsvis är den som bäst i morgon och det är då det gäller.
Jon: Du har ändrat lite i koreografin. Vi har inte sett dig ute i publiken tidigare?
Sebastian: Nä, ändrat och ändrat, jag fick ett rätt skönt infall och sen gjorde jag det bara.
Jon: Kommer det att hända på lördag också?
Sebastian: Jag vet inte, är jag sugen så kan det hända någonting. Det kan hända vad som helst (ett stort leende)
Jon: Så detta var inget planerat?
Sebastian: Jag blev väldigt sugen, så jag körde bara.
Jon: Din klädsel, är det en egen design?
Sebastian: Jag har faktiskt tillsammans med en stylist som heter Sofia tagit fram mina kläder. Jag är sådant kontrollfreak så jag kan inte lägga ifrån mig allt och låta någon annan styra över sådana saker. Jag är väldigt delaktig i allting.
Jon: Vad var din idé med MoDo tröjan?
Sebastian: Publikfrieri, vad säger man? Jag tycker att folk som betalat dyra pengar för att komma hit och se ett
genrep ska ha lite extra, de ska ha något som inte alla får.
Jon: Det gav kvällens största jubel…?
Sebastian: Ja, jag hade ju hoppats att det skulle vara låten men nu var det den här (Sebastian tittar på sin tröja). Jag ville bara ge något.
Liz: Tycker du att du fick bra respons efter låten?
Sebastian: Absolut, jag tycker att det varit bra stämning i studion… eller studion? Jag är så van att göra TV. Jag menar bra stämning i arenan hela kvällen. Det är en tävling med många bra bidrag och därför var det hög stämning genom hela showen.
Liz: Har du följt de tidigare deltävlingarna?
Sebastian: Nä, alldeles för dåligt. Det handlar egentligen om att jag inte har kunnat. Jag har varit ute på jobb och allt möjligt. Jag hann se slutet av Göteborgsprogrammet, röstsammanfattningen. Det är vad jag hunnit se. Så jag är nyfiken på de andra.
Jon: Under torsdagen var det ljudproblem under dina repetitioner, har det påverkat dig på något vis?
Sebastian: Det var något som hände. Men det är inget som påverkar mig alls. När man repar överhuvudtaget och framförallt när man gör TV är det så fruktansvärt mycket teknik som ska stämma överallt. Det är därför också som vi börjar repa redan på onsdag när vi kommer hit, då kör vi ett torr-rep.
Liz: Har ni varit i någon sån här berömd gympasal?
Sebastian: Ja vi var faktiskt det första dagen. Då känner man nästan… Det är en helt annan grej. Man hör knappt sig själv och det är svårt. Sedan kommer man in i den här stora lokalen med den här snygga scenen. Då förstår man vart det är på väg iallafall. Teknikproblem är något som händer och det är inget som psykar mig.
Liz: Har du någon favoritschlager?
Sebastian: Jag är dålig på schlager. Jag tycker Björn Skiffs är en av de coolaste människor som finns. Michelangelo har ett skönt sound som jag gillar, så… Michelangelo eller får jag svara det?
Liz: Det får du absolut..
Sebastian: Då gör jag det!
Lizbet Brittsten, Marknadsförings-ansvarig
