Melodifestiivalklubben har träffat Schweiz hopp Paolo Meneguzzi som tävlar i den andra semifinalen pä torsdag. Har berättar han om hur det känns att vara favorit och hur mycket hans hemland betyder.
Paolo är bara 27 år gammal men är redan en mycket rutinerad artist. Han startade som 18 åring och har hunnit med att släppa hela 7 album varav 4 på spanska. Sen fortsatte hans skivkarriär pä italienska. Karriär tog fart i Sydamerika när ett skivbolag där nappade pä hans demo. Paolo har vid ett flertal tillfällen deltagit i Vina del mar i Sydamerika vilken är den överlagset största festivalen där.
Jag frågar om han själv som liten drömt om att få vara med i Eurovision. Han berättar att han brukade alltid titta och pekade på tvn och sa till sin mamma Titta, jag vill vara där en dag. Och sa blev det.
När vi förklarar att han stod som klar segrare i den svenska fanomrostningen blir han väldigt glad och säger sig inte ha en aning om favoritskapet ute i Europa. -Snälla, ni måste hälsa och tacka alla som röstat på mig, utbrister han spontant. -Jag kan bara hoppas att alla tittare röstar lika som OGAE-klubbarna. Tanken på att vara favorit gör honom glad men inte särskilt nervös.
-Jag är alldeles för fokuserad för det, menar han.
Repen gick bra, tycker Paolo men det finns fortfarande saker att justera såsom körens medhörning som var dålig vid det allra första scenrepet. Under de senare repen koncentrerar sig schweizarna på hur make-upen gör sig i scenljuset och hur de kan finslipa koreografin.
Paolo beskriver sin låt som romantisk, en internationell melodi som alla kan ta till sig med en text som handlar om olika känslor. Den beskriver värdet av kärlek och mat på bordet och att man inte ska tänka så materialistiskt.
Om nagra veckor släppar Paolo sin nya skiva, till att börja med i Italien och Schweiz. Han kommer göra en sommarturné i Sydamerika och USA med nedslag i Mexico och Puerto Rico. Höjdpunkten blir vid en stor festival o Miami första veckan i Juli, tycker Paolo.
Senast Schweiz sjöng på italienska var för 8 år sedan med La vita cose’. Intresset för festivalen i Schweiz varierar mellan de olika landsdelarna. Det diggas inte lika mycket i den italienska delen. I andra delar av Schweiz hejas det friskt och festivalen visas på storbild på pubar.
Jag maste bara ställa den oundvikliga frågan. Hur ser Paolo på plagiatanklagelserna?
Han skruvar igenkännande på sig och presskontakten flikar in att det bara får bli en fråga i ämnet. Han har lyssnat på jamförelseklippen på youtube.com och säger bara bestämt att det måste vara en slump att de liknar varandra. Men låtarna har ända så olika själ och andemening. Sen lämnar vi ämnet och Paolo kan återgå till att tala om sin passion för låten.
Han beskriver den som romantisk, en internationell melodi som alla kan ta till sig med en text som handlar om olika känslor. Den beskriver värdet av kärlek och mat på bordet och att man inte ska tänka sa materialistiskt.
Uttagningarna i Schweiz görs av tre samverkande tv-bolag. Ett tyskt, ett italienskt och ett franskt. Paolo skickade in en låt förra året men det var årets Era stupendo som föll dem i smaken.
Hur är det då att leva i Schweiz? Han beskriver sitt hemland som ett ställe dit han alltid vill återvända efter resor och turnéer. Det är tyst och lugnt och folket är avslappnade. Lite sköt dig själv-mentalitet, man lägger sig inte i andras liv, vilket han säger sig uppskatta.
Lizbet Brittsten, Reporter
