Lördagens efterfest hölls på samma plats som kommunfesten i torsdags, Stadshotellet i Västerås. Den bjöd på några oväntade överraskningar.
Gästerna bjöds på buffé med kallskuret, ost- och svamppaj, lax och fläskfilé med potatisgratäng. Till kaffet dukades en jordgubbscheesecake fram.
När vi äntrade festen hade de flesta artisterna ännu inte dykt upp. Varje gång någon kom hördes fotoblixtar som smattrade som kulsprutor och höjda glada röster. Sanna Nielsen tog plats vid sitt bord med sina föräldrar och fästman. Herrar Rongedal dök upp och såg fortfarande lika chockade ut sen kvällens skräll. I vimlet syntes kända ansikten som Anneli Rydé, Anna Book och Shirley Clamp. Carola var fotografernas stora favorit och varje steg hon tog dokumenterades väl.
Andra generationen hade med sig instrumenten och rev av några livelåtar mitt på dansgolvet.
När sedan discot drog igång var Ingela ”Pling” Forsman en av de första att börja svänga sig på golvet. Dansgolvet var stundtals nästan tomt men när de äntligen spelade ”Svalan”, ”Du behöver aldrig mer vara rädd” och ”Razborka” höjdes stämningen och folk strömmade till för att få dansa. Och mest tättbefolkat var dansgolvet när ”Kebabpizza Slivovitza” dundrade ut ur högtalarna, då kunde vi även se t ex festivalgeneral Björkman, projektledare Tholse-Willers och producent Stojanovic dansa loss. Även Carola var en flitig besökare på dansgolvet.
Kvällens överraskning bestod i att Tomas Andersson Wij slet upp Lasse Lindhs gitarr och stämde tillsammans med Carola upp i ”Evighet” från scenen. Carola, för kvällen iförd mörkt blodröd hellång aftonklänning, wailade även här loss och samsades med Tomas om mikrofonen. Finstämt och innerligt. Kul att notera var att Carola lyckades komma av sig i sin egenhändigt skrivna text…
Vi väntade och väntade men inte blev det några gamla festivalgodingar att dansa till. Då timmarna blev sena, och folk flockades i ett intilliggande mindre rum medan dansgolvet var glesbefolkat, tyckte man att dj:n kanske fattade vinken. Men icke. Det blev trots detta en trevlig kväll och vid tre stängde Stadshotellet sina portar. Vi som arbetat i klubbens tjänst i Västerås tackar för oss. Nu väntar Linköping.
//Inger, Maria och Liz
Lizbet Brittsten, Reporter
