Varsågod, här kommer några sylvassa kommentarer rörande fredagskvällens genrep.
1.Magnus Uggla För kung och fosterland
Uggla och kören gör ett säkert intryck. Publiken känns lite avvaktande, men hänger på lite mer efter dekorbytet före sista refrängen då texten Uggla kommer upp på väggen.
2. Emile Azar Vi hade nå´t
Ååååh fy vad de där kläderna sitter illa på honom! Han ser drogad ut….eller har han fått en allergichock?? Dålig kamerakoll fortfarande bådar inte gott. Rösten låter bättre nu och inte så farligt ansträngd. Kören är höjd i dunkel större delen av låten. Fullt stöd av den lojala hemmapubliken.
3. Sanna Nielsen Vågar du, vågar jag
Scenen har blivit mörkare och mer mystisk. Grön/turkos nyans. Sanna levererar helt enligt planen. Publiken är med på noterna! Är det varannan bra varannan gäsp ikväll???
4. Caroline af Ugglas Tror på dig
Rösten känns som en gnisslig gammal ladugårdsdörr….urk!
Mycket svalt mottagande. Låten är inte stark men det starkaste i numret…då förstår ni..
5. After Dark (Åh) När ni tar saken i egna händer
Omedelbar publikrespons med handklappar. Allmän rusig stämning i arenan. Kjolen ser felpropotionerlig ut! Skärpet sitter under armhålorna. Publiken är på hela låten igenom. Blir farlig.
6. Sarah Dawn Finer I remember love
Sarah har ingått äktenskap med sitt mikrofonstativ. Känns som att hon står och faller med detsamma. Hon blir väldigt statisk där hon står. I sista refrängen kommer både hon och kören loss och det ser mer levande och naturligt ut. Det känns som att hon får svårigheter med att nå ut i rutan.
7. La musica Verona
Yppiga ytliga Verona i sin hopplöst osexiga pastellrock känns FÖR 80-tal. En kompromiss mellan Kate Ryan och Bailando. Hon ser mer ut som en underhållare på Mallorca en sen sommarkväll än en deltagare i svenska melodifestivalen mitt i smällkalla februari. De underliga jonglörerna hade jag klarat mig utan, de känns felplacerade. Småtrevlig låt men helt chanslös!
8. A little bit of love Andreas Johnsson
Låten växer för varje lyssning. Typiskt arenanummer. Andreas är rockstjärnan! En liten flicka i publiken har varit flitig med färgskrivaren och skrivit ut en bild på Andreas och ett till blad med hans namn på som hon stolt håller upp. Oerhört skönt mittparti har den, men räcker detta för direktkvalificering till Stockholm?
Snälla, låt mig slippa se denna totalt smaklösa musikalplåga vareviga vecka. Det har gått så långt att jag fått fysiska besvär..hjälp mot klåda, nån?? Vad har vi tv-licensbetalare gjort för ont för att behöva genomlida detta? Den hade kunnat gå att göra tusen gånger bättre, idén med en musikalföljetong är ju super. Den här delen var faktiskt genomlidbar, man slapp se så mycket av det tragiska huvudrollsgänget.
Andreas låtsasvinner på genrepet. Då kör han sin låt uteslutande från scenen, sen kommer den oväntade Sebastianrundan för att få med publiken ytterligare. Jublet stiger..
Nästa ”vinnare” blir Magnus Uggla som återigen kör ett prickfritt nummer, det känns som att publiken är med på noterna där.
Lizbet Brittsten, Marknadsförings-ansvarig
