På presskonferensen den första repetitionsdagen fick vi några minuter med the Moniker.
– Jag är ingen Saade!
Med det vill han förklara varför han hela tiden ändra i numret och testar olika poser, gester och rörelser. Det kommer se olika ut varje gång och han vill testa hur det ser ut i bild, hur ”tänket” blir.
Låten är delvis en hyllning till de fyra musiker som han ”namedroppar” i texten och med den stora skillnaden i uttryck från förra året vill han visa upp en annan del av sitt artisteri. Han är lite orolig över att folk väntar sig att se något lika dant som förra året men hoppas ändå att de inte gör det utan tror att publiken är för smart för att vänta sig en identisk låt igen.
Precis som förra året så har han ju inte skrivit låten för melodifestivalen utan bestämdes sig ganska sent för att skicka in den . – Jag la in en höjning, sen var det klart! Två höjningar faktiskt!
Innan repetitionen var det lite nervöst men efter den så blev han lugnare. Repetitionen satt inte helt som det skulle men det ska det inte heller göra på första repetitionen. Den ska sitta lördag!
Uppladdningen har han inte förändrat mycket. Backstage innan han går upp lyssnar han på ”Wuthering Heights” med Kate Bush.
Pia Andersson, Reporter
