På lördag fylls finalfältet på med de fyra sista låtarna, när Melodifestivalcirkusen återvänder till Skåne. Och passande nog är det med en stark skånsk kryddning. Hälften av bidragen framförs av artister födda här eller med anknytning till landskapet. Välkomna till Helsingborg, Öresunds pärla!
Turen har kommit till Andra Chansen, där förutsättningarna har ändrats sedan tidigare år. Spekulationerna har varit i full gång i sociala medier gällande vilken placering låtarna uppnådde i respektive heat. Vissa har antytt att SVT – genom att inte lotta i förväg vilken 3:a som möter vilken 4:a – faktiskt frångått den ordningen, och gjort det möjligt att sätta ihop två bidrag med samma placering. Detta har konsekvent dementerats av SVT.
Utfallet av röstningen i så fall kunde inte passat produktionsteamet bättre. Nu slipper vi förra årets överflöd av unga dansanta idoler. Manliga solister ställs mot varandra, duon likaså, medan två glada tjejpopnummer också får strida för sin rätt att fortsätta. På så vis garanteras en större variation i finalen. Den enda udda matchningen är Hasse Anderssons enkla dansband/country pastich mot Kristin Amparos pampiga, krävande ballad.
Utgången är i samtliga fall väldigt svårtippad. Den inbitna spelaren måste vara övertygad om en eller två låtars tidigare placering för att kunna räkna ut hur de övriga bidragen kan ha hamnat i sina deltävlingar. Sedan kommer andra frågor smygande: röstar folket på samma låt denna gång? Finns det en låt som vuxit? Hur många faktiska röster blir det, och från vilka åldersgrupper?
Sistnämnda fråga känns ännu mer aktuell i år med lanseringen av den kontroversiella appen. Ända sedan Göteborg hävdar många att appen gynnar låtar med högt startnummer samt lättare, upptempomusik som ungdomar tar till sig. Det är ungdomar som är mest hemma i tekniken, dessutom är det kostnadsfritt att rösta. Man kan anta att genomsnitts-Svensson, som betalar för sina samtal, är mindre benägen att rösta mer än en eller ett par gånger.
Visst är det synd att begåvningar som Molly Pettersson Hammar inte fick en chans till, och att sofistikerade bidrag som Black Swan fick ge sig. Om det är appens fel eller tittarnas oförmåga att förstå vad som kan funka i Europa låter jag vara osagt. Helst hade jag sett appen försvinna lagom till finalen.
Den senaste kontroversen handlar dock om själva musiken. SVTs krismöte före sändningen från Örebro fastställde att Guld och Gröna Skogar inte är samma verk som Tenabata Matsuri, fastän låtmakarna tog låten till Japan när den inte kom med i Melodifestivalen tidigare. Döm själva på youtube.
Hur som helst, nu får Hasse sin andra chans – på hemmaplan denna gång. Linus och Behrang försvarar också de skånska färgerna, medan Andreas (med släkt i Skanör-Falsterbo) kanske blir förlåten av Helsingborgspubliken om han tar sig till Friends Arena.
Rapporteringen blir mindre omfattande än tidigare veckor. Vi bloggar från musikrepen på torsdag, men press får inte tillgång vare sig till arenan eller pressrummet på fredag förrän det är dags för första publik genrep.
Texten redigerad av Jesper Woll
Peter Baston, Sekreterare
