Då var det äntligen dags för Malmöartisterna att för första gången repa på scenen inne i Malmö Arena. Kommer reportrarna fortfarande hålla fast vid sina favoriter från onsdagens genomlyssning eller kommer allt vändas upp och ner när pyro, rök, eld och dans slängs in i leken? Följ rapportering i denna artikel som kommer uppdateras löpande under dagen. Ni kan även följa oss via Instagram.
Bidrag 1
Martin Almgren – A Bitter Lullaby
Scenen är mörklagd. Martin står framför en diamant-formad ram med blinkande röd ljus, som skiftar till rosa, och sedan till eldregn på nytt i rött. Det är i princip allt som händer under Martins sång. Mid-tempo, lite country. Så småningom tar Martin sig fram till rampen under ”nanana” och levererar resten av låten därifrån. Det är uppenbart att det är RÖSTEN som fokus har lagts på. Men för all den sympatiska tanken i texten, detta bidrag ”for all the broken” kräver flera lyssningar. Vi undrar om det lyfter tillräckligt för att imponera på TV-tittarna. Första intrycket inne på arenan är att den här är den svagaste öppningsnumret hittills. Dämpad belysning och nedtonade scenkläder bara bekräftar intrycket.
- Stark – Barbi Escobar
Tekniskt strul med Martins nummer (de fick inte igång de röda lamporna) gör att redan nu ligger vi en bra bit efter schemat. Låten börjar med förinspelade toner. Barbi upplyses av vita strålkastare i första körningen, men inte i de följande. Längst bak sprutas rök över golvet. Samma nyans röd vi såg under Martins låt sprider sig över hela scenen och kulissen. Fondväggen skiftar till brandgul. Fyra dansare som omger Barbi springer åt sidan, sedan bildar en cirkel runt henne. Till slut är de sex stycken som sluter sig till henne och med enkla rörelser förstärker budskapet i låten.
Under andra genomgången bryter Barbi och ser ledsen ut, men tar sig genom låten utan problem i fortsättningen. Hon får med en bra känsla i texten. Det här är inget vinnarbidrag men scenshowen är hyfsat och vi kommer säkert höra mer av sångerskan.
3. Cuba Libre – Moncho
Den första pastoral bild i fonden ger ett eko av Loin d’ici med sina starka pastellrosa och grönt och går snabbt över till en stor blomma som projiceras i olika format. Dessa bilder upprepas på alla kuberna som utgör kulissen. Väldigt färgstarkt hela numret där rosa dominerar. De afrikanskinspirerade scenkläderna är dock en mishmash av olika stilar och färger– ”stereotyper som till slut blir omsakliga” (Zara) De dansante damerna är mest där som flörtobjekt för Moncho. Numret känns förlegat, men jag (Peter) gungar till och skäms att det var över nästan för fort!
4. Party Voice – Jessica Andersson
Klädda i svart byxdress, börjar Jessica och sina fyra kvinnliga dansare längst bak och tar sig till framkanten av huvudscenen. Bakgrundsbelysning består av pixlar i rosa, vit och lila, som håller takten genom låten. Jessica & co hann inte fram till catwalken i slutet av första genomgången, så det har övats mycket steg mellan varven.
Det är först nu det känns att denna deltävling börjar att lyfta. Jessicas sånginsats är helgjuten. Modern schlager med en underliggande bas som kunde lyfts från vilken klassisk discohit som helst. Vi fick lite obligatoriska schlagerinslag: en fläkt i mitten av låten och pyro light bakom artisten och dansarna på slutet.
- Min Dröm – Kalle Moraeus & Orsa Spelmän
Det här numret tar vid där ”Guld och gröna skogar” slutade. Har en färgsättning nånsin varit så grön i en MF tävling? Sceniskt väldigt snyggt och uppiggande.
I början av låten står spelmännen, däribland brorsdottern Anna Moraeus, längst fram på catwalken, Kalle med gitarr på huvudscenen. Dansarna gör entré genom en blomsterbeklädd båge, bland dessa Anna nu när spelmännen tagit sig upp på scen och anslutit sig till Kalle Vilken folkdans det blir sedan har vi svårt att identifiera. Låt oss kalla den för melfestanpassad! Helen tycker inte Kalle är riktigt i toppform, men numret tog sig för varje genomgång.
Den här kommer att få stor gensvar hos arenapubliken. Slår det igenom hemma?
6. Cry – Dotter
Något försenat kommer sjätte bidraget igång. Kräver deltävlingens mest avancerade låt en komplicerad iscensättning? Svar nej.
Dotter behöver endast en microfon, sin röstresurs och ett starkt uttryck. Belysningen är sparsam med väldigt effektfullt använt. Sparsam regi, precis som denna typ av låt kräver. Två kameramän står tätt intill henne när låten börjar. Den enda störande moment är när hon står i motljus. Tyvärr sker detta ett par gånger när strålkastare sveper över scenen. Men det bestående intrycket är att varje kameravinkel och varje rörelse är genomtänkt i detalj, även om det var några missar. Det är en svart låt och det mesta går i minimalistisk svart svart, som bryts av Dotters upplysta ansikte och röda hår.
Peter får klara ESC vibbar. Kanske dagens största applåd bland pressgänget.
7 Everyday – Mendez
Tillbaka till brandgul längst bak och vid sidorna. Högst upp i taket finns julbelysningen som hängde över Malmös gator i december. Spotlights i färgskalan i rosa-lila-magenta testas. De kvinnliga dansarnas klädsel går i samma toner. En rökmaskin rullas in. Varning för värsta effekter att runda av deltävlingen. Mycket förberedelse innan man är klar att släppa Mendez på scen.
Han börjar i rökridån, stegar sig fram. Först efter låten övergår från sensuella spanska till engelska blir det färggrant. Efter halva låtan hissas julbelysningen ner. Här igen är koreografin ganska enkel. Det finns sex dansare på scen, två killar i svart och fyra tjejer, vars klädsel Peter tycker för tankarna till egyptisk magdans mer än flamenco, vilket kan inte vara meningen. Helen och Zara håller inte med.
Mendez har stått för dagens klart suraste toner.
