Melodifestivalklubben följer dagens repetitioner från Luleå. I dag repar alla tre gånger och oftast inte med sina scenkläder. Specialeffekter sparas till sista genomköret. Idag är det Alexander Borodin och Lukas Grön som står för rapporteringen. Vi lägger upp bilder här och på Instagram.
- Shout It Out – Mariette
Vi sammanfattar det med att detta är ett ”statement” från Mariette. Låten kommer igång tämligen fort och så sitter den bara som ett smack. Trallvänlig pop. Å andra sidan är det rätt så konventionellt. Det låter som vi tänker att det ska göra. Bidraget är rätt så enkelt utformat. Scenen är mörk och scenografin minimal. Man jobbar med minimala ljuseffekter. Mariette är ensam på scen och jobbar med sitt scenspråk och rör sig till en början över hela scenrummet. Stora skuggor faller över hela scenrummet. Mariettes skugga faller i bakgrunden upp och nervänd. Mot slutet av bidraget kommer ett mikrofonstativ in och Mariette förses som genom ett ”magiskt trick” á la Joe Labero plötsligt även med en gitarr som hjälper henne att göra en extra kläm till slutrefrängen.
2. Livet börjar nu – Albin Johnsén
Efter en evighet har hela scenen dekorerats med lite gamla möbler och föremål som därefter dras över med en massa vita lakan. Ett klassiskt spökhus mitt i Mellocirkusen har tagit form. Tanken var kanske spännande. Både scenografin och koreografi ger ett rörigt intryck, ja det är till synes ostrukturerat och vi är ganska brydda över hur detta slutligen kommer att te sig i rutan. Kan gå till historien som ett av alla de bidrag där man frågar sig ”vad var det här”? Av någon anledning så kör Albin bara igenom sitt bidrag två gånger idag. Synd, det hade verkligen behövts en gång till för att förstå vad det var för någonting vi såg.
Låten, ja tänk Albin, klassisk svensk ballad pop där texten står i fokus. Radiosnyggt som sjutton, det funkar i det sammanhanget men bidraget är rakt igenom flummigt. Albin pratsjunger, mumlar nästan och ser både förvånad och frånvarande ut. Dansarna kommer fram, gömda under lakan och ser ut att frysa, eller snarare rysa, springer och snurrar runt lite på måfå och viftar förstrött med sina lakan. Efter ha flummat runt lite på scen ställer sig sedan Albin på en pall vid en vit flygel och konstaterar att ”Livet börjar… ”NU”. Med nya rena vita lakan börjar livet har vi fått lära oss nu. Slut! Nu över till nästa bidrag!
3. Piga & dräng – Drängarna
Det låter och ser ut precis som vi tänkt oss – fast bättre! Släpp ner Drängarna i Norrbotten arena och det blir fullt av sommar och hö mitt i smällkalla vintern! Ja, vad ska man säga, en riktig vattendelare är det kanske för många, men det svänger ju! Efter detta lär Drängarna bli ännu mer folkkära. Den här säregna blandningen mellan irländskt, svensk bonderomantik och cowboy-hulliganism kommer att få Norrbotten arena att gunga, men även Friends i mars, ja för finalplatsen känns ju väldigt given just nu!. Smart och snyggt nummer med mycket dans och glädje. ”Som en snö-plog i vintertid med fulladdat ljus och hålligång + hela byn som åker kälke därbak”.
4. Late – Amanda Aasa
Dags för årets ”P4 Nästa”-bidrag, de brukar ju få det tufft historiskt sett. En ganska ordinär svensk pop-dänga, låter som Maggio och ungefär som en mix av den typen av svenska låtar men drar lite åt bakgrundsmusik. Låten heter ”Late” men Amanda sjunger på svenska. Fint för stunden, men sen har man snabbt glömt den. Däremot är Amanda charmig på scen och gör ett ganska säkert framträdande redan i första repet, detta trots att hon enligt egen utsago kände sig rätt så nervös inför sin Mello-debut. Scenbakgrunden har försetts med ett transparant plastdraperi, ja av den typen man kan se på slakthus. Plasten bakåtprojiceras av strålkastare i gul-grönt och ger ett effektivt ljusspel på scenen i det här bidraget. Även Amanda har en plastig, halvt genomskinlig dress på sig. Det är rätt så snyggt och tufft ändå. Hon flankeras av två dansare på scen, med rätt så konventionell och enkel koreografi, det funkar. Allt är egentligen helt okej, men som vi alla ju vet krävs det oftast mycket mer av allt för nå hela vägen i den här tävlingen.
5. Vem e som oss – Anis Don Demina
Bidraget som kräver en del förhandskunskaper för att förstå fullt ut, om man nu inte är under 15 år för då förstår man ju allting. Googla gärna ordet Shurda om ni inte vet vad det är och vilken betydelse det har för Anis om ni inte redan visste detta. Då förstår man genast det här bidraget bättre. Veckans komiska inslag i Mello är det också – men ett bidrag att ta på stort allvar. Referenserna till Samir & Viktor är oändliga likaså till Anis själv, i bidraget som handlar om honom själv. Kvick och komisk rapp, kaxigt med attityd, blandat med Samir & Viktor är ingrediensen. Lägg till en fartfylld och rolig scenshow. Anis flankeras av fyra dansare i andra halvan av låten. En stor skärm som projicerar omslagsbilder och rubriker från ”Shurda Mag” – där det finns många Mello-interna skämt referenser och inte minst animerade käftgappande idolporträtt på bland annat just Samir & Viktor. Går det lika bra som för ”Shuffla”? Potentialen finns absolut!
6. Crying Rivers – Faith Kakembo
Citat: ”Whitney Houstons skor är väldigt stora att fylla men det är ändå det jag strävar efter”, säger Faith. För att vara första gången så fyller hon skorna hyfsat väl. Man kan i alla fall säga att hon tar stora kliv med små skor. Ni förstår säkert och vet redan hur det här låter. Men även med dessa pompösa jämförelser så är detta unikt, rösten och det artistiska uttrycket är eget. Scenshowen är avskalad, Faith i vacker glittrande dress. Rök glider effektfullt in på scenen. Ibland behövs inte mer för att skapa ett ”Hallelujah” moment. Inget ögat torrt.
7. Winners – Mohombi
Det blir nåt visst med ”världsartister” på scen. Det här står ut och blir annorlunda. Det är ungefär som Australien i Eurovision, det är nåt annat än det ”vanliga” Europa. Det här är likaså nåt annat än Mello. Det är en annan genomarbetad standard, ett mer internationellt filter på soundet. Scenshowen är påkostad med gigantiska ljuskuber på scen, som flankerar Mohombi, därtill ska det trickfilmas att han flyger, bara en sådan sak – detta att jämföra med t.ex. lakanen i låt nr 2.
Men med detta sagt, så är Mohombi anno 2020, blekare än det glada och energifyllda fjolårsbidraget. Det här är sorgset och går i moll. Det gör här bidraget till ett litet osäkert kort just nu. Fast å andra sidan, en flygande Mohombi i Norrbotten, av alla ställen på jorden – det kan slå i taket rejält! Det finns alla möjligheter för en internationell hit, men att nå fram i en Mello-deltävling är oftast svårare… Konkurrensen hårdnar inför lördagen.
