Äntligen! Efter 2 långa års väntan går vi in i Eurovisionbubblan igen. Men istället för att vara 1500 ackrediterade på plats följer 1000 av oss allt som händer online. I det covid-anpassat presscentret får max 500 personer vistas. Så Daniel Stridh och Peter Baston skriver från var sin ort i Sverige.
Artistrepetitionerna rivstartar idag med de sju första bidragen i semifinal 1. Och inte vilka som helst. Idag ska vi syna följande i sömmarna: Litauen, Slovenien, Ryssland, Sverige, Australien, Nordmakedonien och Irland. Resterande bidragen går in i leken imorgon.
1. Litauen – Discotheque – The Roop
Stor oro bland åhörare/tittare då endast några få hörde eller såg något av The Roops försök. Som tur var hann Daniel se sista gången de körde.
Daniel: Efter strul med livestreamen är vi igång och får se The Roops sista repetition från scenen i Rotterdam. Mycket är oförändrat sedan uttagningen i Litauen, men man har valt att verkligen köra all-in med att hela scenen lyser upp i lila och gult. Det ser och låter bra ut och man blir sugen att dansa, trots att man bara sitter i sin stol hemma vid datorn. Sångaren Vaidotas tar kameran i sista refrängen och dansar samtidigt, vilket faktiskt passar till den här vilda låten, som avslutas med samma ”bang” som i uttagningen. Bra gjort från The Roop!
Peter: då får jag vänta till onsdag för att se en av mina absolut favoriter. Det är då artisterna får sitt andra reptillfälle.
2. SLOVENIEN –Amen – Ana Soklic
Peter: Det är inte tacksamt att gå ut som #2 efter The Roop, och framförallt inte när man ska framföra vad många fans anser vara en pretentiös låt. Ana är dock väldigt bekväm på scen och besitter de röstresurserna som krävs. Det hela börjar med närbild för de inledande mörka tonerna. Bakgrund en brandgul ring och smala lila strålkastare som pekar uppåt. Kameran zoomar långsamt ut, och vi transporteras genom vad känns som ett universum av tusen solar, allteftersom låten byggs upp. Det är en halv jordklot, svepande bilder av storslagen natur: berg och skog, kanjon och hav.
Men den förinspelade gospelkör känns som fusk. Låter som en miljon röster – de hade passat bättre bakom Tusse!
Daniel: Slovenien överraskar lite. Ana Soklic’s LED-innehåll visar en galax, ett svart hål och sen jorden lysa upp innan hon går ut på catwalken till arenans B-scen. Det ser riktigt snyggt ut. Något som inte är en överraskning är hennes fantastiska röst som verkligen lyfter låten. Trots att ett pyroregn saknas enligt mig tror jag att Slovenien har en chans att gå till final med denna pampiga ballad.
3. Ryssland – Russian Woman – Manizha
Peter: En av rödtråden i årets tävling är girl empowerment. Manizhas take on feminism kändes dock föråldrad när jag först såg videon. Så såg hemmafruar från brittiska arbetarklassen ut mellan 30-60-talet tänkte jag. Som liten var jag imponerad av sovjetiska kvinnor som både körde tåg och skötte hemmet. Har den ryska kvinnan inte kommit längre?
Med scenshowen har jag kommit på andra tankar. Är det inte just denna bild som Manizha försöker skjuta i sank? Kan inte bestämma mig för budskapet egentligen. Samtidigt som den arbetande kvinnan kavlar upp ärmarna är låten en hyllning till den traditionella babushkan. Slogans som Be Strong projiceras samtidigt som folkliga hemmagjorda instrument hörs. Sedan den Röda Armé kör-inspirerade släng av national romanticism! Jag får inte ihop det riktigt.
Texten hjälper inte – så mycket som kunde tagits med, men den är egentligen en enda lång upprepning av samma strof.
Daniel: Det har dröjt många veckor, men jag måste erkänna att Manizha och “Russian Woman” har växt enormt i min bok. Numret är snyggt, retro men ändå modernt med starka budskap, målningar och en stor kör av människor som kommer upp på LED-skärmen i slutet. Man använder också pyro vilket jag uppskattar starkt. Valet att börja i en jätteklänning som sen, även efter att hon gått ur den, står kvar på scenen, är jag dock lite skeptisk kring. Det känns lite konstigt att den står där hela tiden. Numret i sig är ganska likt överlag från uttagningen, men hon gör det bra.
4. Sverige – A Million Voices – Tusse Chiza
Peter: Med Sverige WYSIWYG – det du ser är vad du får. Det brukar inte bli några ändringar mellan Melfestfinalen och Eurovision, inte påkostade videos heller. (Elaka tungor menar säkert att svenska scenshows har blivit som musikvideos på senare tid!) Men det finns skillnader sedan Annexet. Numret har ”glittrifierats” en del, med hjälp av fler blinkande ljus i tak och golv. Det finns flera färgnyanser som ger en något varmare känsla än vid Melfest.
Man har ryckt ärmarna av Tusses kavaj och försett honom med långa svarta handskar (med juveler) som täcker armbågarna. I koreografin märker i alla fall inte jag någon förändring utan att bakgrundsbilderna på marscherande människor verkligen förstärka dansarnas steg.
Rösten då? Snälla Tusse, spara dig!!! Det är två veckor kvar. Du behöver inte ta i för kung och fosterland. Höga tonerna var sura i sista genomköraren.
Daniel: Små förändringar. Mindre grönt, mer guld. Oklart hur jag känner. Han sjunger helt okej, men borde inte anstränga rösten, som i slutet av repetition 3 var helt slut. Outfiten är snygg, föredrog dock den i Mello. Dansare dyker upp på skärmarna och skapar en stor massa som alla dansar till ”a million voices, voices” i refräng 2. Det är effektivt och snyggt.
Överlag känns Tusse klar för en topp 5-placering, men jag vet inte från detta rep hur mycket mer än det det blir. Jag hoppas på mer i hans andra rep om några dagar.
-
Ana Soklic -
Manizha -
Tusse
Eftermiddags session
”Australia back-stage” skulle börjat 13.40 men när man loggade på var ”session already ended”. Vi var nyfikna på vad denna skulle handla om.
-
Montaigne -
Vasil -
Lesley Roy
6. Nordmakedonien – Vasil – Here I stand
Peter: Snacka om att vakna till! I de versioner jag sett hittills har denna låt varit en enda stor gäspning, men vid första genomgången i eftermiddag blev jag så gott som golvad. Räkna inte ut Nordmakedonien än. ”Proud” var inte heller förhandstippad i Tel Aviv.
Ett avskalat nummer där Vasil i snygg grå kostym och svart skjorta briljerar röstmässigt från första ton. Falsetten är väldigt snygg. Vid sista genomgången sprack dock rösten. Får han sina känslor och rosttekniken under kontroll kan denna mäktiga ballad överraska. Få men väldigt effektfulla skiftningar i bakgrundsfärger.
Flera plus: Queen-sound hos kören! Vasils kristallklar diktion – man hör vartenda ord och det finns tid att ta till sig budskapet. Kanske texten är lite klichéartad här och var men de här 3 minuterna går mycket fortare än jag kunnat ana. Det är säkert många som placerar låten i en musikal hellre än i Eurovision, men tävlingen handlar ju om det oväntade och hur TV-tittarna reagerar på det.
Daniel: Det här är en sån låt jag gärna lyssnar på, men jag tycker inte den gör sig på Eurovision-scenen. Han sjunger bra, men rösten spricker då och då, och scenshowen är inte mycket att hurra för enligt mig. Det känns oinspirerat blandat med Dotters ”Bulletproof”-tröja, av någon outgrundlig anledning. Känns som en stor röra.
Han har passion i rösten, det ska han ha som plus, men jag kan inte se den här gå vidare. Ännu en guldig ballad. Slovenien gjorde det bättre.
7. Irland – Lesley Roy – Maps
Daniel: Njae. Jag vet inte vad jag förväntade mig från musikvideon, men detta var inte det. Pappers-skogen från Sergey Lazarevs musikvideo för Scream har återanvänts till den här röran av en scenshow. Det görs snyggt med miniatyrer, som Lesley rör sig runt i med ett löpband á la Robin Bengtsson, men då rösten inte sitter och rörelserna är stela kan jag inte säga att jag är övertygad. Lesley har en lång uppförsbacke för detta att funka, för jag känner ingen känsla över huvud taget med detta framträdande.
Peter: streamingtjänsten har inte varit stabil idag, med resultat att även Irland uteblev för min del. Nya tag imorgon! Då blir det låtar med startnummer 8-16 i första semifinal.
