VECKAN SOM GÅTT
Det är en motsägelsefull känsla som infunnit sig i hjärtat under söndagsförmiddagen. Samtidigt som någonting roligt just tagit sin början, har också något annat glädjefyllt nått sitt slut.
Melodifestivalen 2019 är äntligen igångsparkad och vilken fantastisk start det blev i Göteborg! Med ett varierat startfält och professionella programledare bjöds vi på en show med både mer och mindre väntade resultat.
Att vara ett stort namn inom den svenska musikbranschen brukar oftast vara en fördel i Melodifestivalen, så att Nano och Wiktoria tidigt var favorittippade som vinnare var föga överraskande. Men hur är det att vara ett större namn utomlands än på hemmaplan? Är den svenska Melodifestivalen redo för en tämligen anonym världsartist? Mohombi svarade oss med ett rakt besked: Det är den!
Från första genrepet inför publik fram tills det att omröstningen var avslutad visade denna ”afro-viking” (som artisten själv beskrev sig som i sin inledningsfilm till bidraget!) vart skåpet skulle stå. Våra publikundersökningar visade tydligt att de som sett bidraget älskade det från start. Med nästan en fjärdedel av rösterna i båda undersökningarna stod det klart att han säkrade en biljett till Friends arena i mars. Otroligt roligt med ett överraskande resultat likt detta!
Wiktoria lämnade ut en del av sig själv i den smäktande balladen ”Not with me”, men hur skulle det tas emot av publiken egentligen? Och skulle hennes regnpodium vara för mycket och falla pladask (eller kanske plaskplask?) i rutan?
Jag bevakade eftermiddagens genrep i pressrummet, och när jag såg den dramatik som sångerskan förmedlade i blicken förstod jag att finalplatsen var säkrad. ALLT klaffade.
Anna Bergendahl tar med sig Nano till Nyköping för att tävla i Andra Chansen. I mitt tycke revanscherar Anna enormt med sitt bidrag ”Ashes to ashes” och jag är så glad att hon verkar känna på liknande sätt.
Nano har varit stark under hela veckan, men jag vet inte om nerverna eventuellt spökade till det lite med rösten för honom. Enligt vissa av tittarna hade han svårt att hålla rätt tonart emellanåt. Vi hoppas på att kommande veckor lugnar honom en smula.
Och nu är vårt reporteruppdrag slut för denna gången.
Det är vemodigt men samtidigt skönt att lämna en så intensiv vecka bakom sig. Vi har haft så otroligt roligt både bakom och framför kameran, vilket vi misstänker har märkts i vår rapportering…
Vi överlämnar nu med varm hand selfiepin…NEJ förlåt, STAFETTPINNEN vidare till gänget som nu tar vid i Malmö. De bästa råden vi kan ge er är att ha kul och ge järnet så faller allt det andra på plats.
Tack för denna gång!
