2025 års sista bidrag har presenterats och Ming, Amanda och Lars-Kristian har fått förhandslyssna. Här bjuds på metal, dansband, disco, den yngsta och den äldsta i årets startfält. Veckans reportrar på plats är Ming Limsjö, Anton Frantz och Hedda Johansson.
1. Arvingarna – Ring Baby Ring
Låtskrivare: Stefan Brunzell och Thomas G:son
Amanda:
De tänker inte alls gå hem och de tänker inte alls sluta leverera sommarplågor i mello. Är det Arvingarna som tävlingsproducent Karin Gunarsson tänkte på när hon på presskonferensen i december sa att Mello 2025 skulle bli en fucking BANGER? Nåväl, Arvingarna startar lite nedtonat innan intensiteten ökar och vi får höra de klassiska dansbandstonerna dra igång till fullo. Ring baby ring återupprepas flitigt i låten och refrängerna avslutas med finstämd kör av orden ooooohhh, där precis som tidigare låtar så hörs Kim Carlsson tydligast i bakgrunden. Låten är svängig och kommer bli en lika stor klassiker som Arvingarnas senaste låtar i tävlingen. Man kan summera Ring baby ring med tre bokstäver: DTF! (Direkt till final)
Amandas betyg: 5 av 5
Ming:
Vem är baby som Arvingarna vill ska ringa? Är det Eloise eller bara frun där hemma? Arvingarna är ett unikum vars sätt att förena det nostalgiska och moderna borde vara obligatorisk hemläxa att studera för alla lite mognare artister som vill nå festivalframgång. Årets bidrag är såklart en blandning av I do och Tänker inte alls gå hem men allt annat hade också varit idioti. Grabbarna i Arvingarna är mycket, men dumma är de icke. De vet vad som går hem och levererar lika säkert som John Lundvik sjunger änglar och badbollar till final.
Mings betyg: 3 av 5
Lars Kristian:
Pampig och dansbandsound dock lite like raskt bpm som man är väl van med Arvingarna i början, men därefter öker tempot som vanligt dansbandsound. Olika hookiga musikalska inslag som gör sig bra i låten. Man vill dansa bugg med ring baby ring. En bra börja i Jönköping som start. Personligt så är jag inte så forjust i dansband-genre, men dette blir nog ganske snyggt scenshow og arenalåt.
Lars Kristians betyg: 3 av 5
2. Arwin – This Dream of Mine
Låtskrivare: Anderz Wrethov, Arwin Ismail, Jimmy ”Joker” Thörnfeldt, Julie ”Kill J” Aagaard och Peter Boström
Amanda:
Har Arvingarna tagit med sig en Arwinge? Nej, men Arwins debut på melloscenen är ett ärligt försök till att utmana de etablerade artisterna. Den ganska så stillsamma låten stegrar och exploderar i andra refrängen – dock förväntade jag mig en ännu större explosion än vad det är. Känslan är att det är en arenalåt som ska fylla ett stort rum, lite som Ulrik Munthers Tell the world I’m here. Tänker er lilla Arwin i en rymd eller ett stort universum – då gör den sig som bäst. Med ett stort och pampigt nummer kommer detta landa väl i veckan.
Amandas betyg: 4 av 5
Ming:
Arwin Ismail kommer att vara 6272 dagar gammal när han intar scenen i Husqvarna garden med en dröm om ett liv inom musiken. Frans Jeppson Wall var 6279 dagar gammal när han trallade om hur han skulle rånat banker och postkontor om han känt ånger. Han satte inte en enda kamera, men utstrålade en unik charm vars verkshöjd inte ens Bisharas falsett kan mäta sig med. Att dra de jämförelserna är kanske orättvist mot debuterande Arwin, men det visar också på att allting kan hända i en tävling som tenderar att kännas frustrerande förutsägbar. This Dream Of mine är skräddarsydd för att Arwin ska få skina och det är ju snarare regel än undantag för hantverken som presenteras i den här tävlingen. Att bidraget skickades in i fjol är av mindre vikt då det egentligen hör hemma på 10-talet. Euphoria och Voice of the Silent är bidrag som kommer på tanken och då förstår ni vilken ambition låten har.
Mings betyg: 2,5 av 5
Lars Kristian:
Wow! Nydelig balladbörjan låt som jag får goosebumps och tårer till. Låten börjar som ballad, men därefter till mer pampig låt och fastere bpm i soundet. Musikalisk genisteg från proffa låtskrivare och nydelig röst. Dette kan bi årets Bishara som man hade för några år sidan. Rösten är alldeles nydelig. På scenen kan dette bli så snyggt om det görs rätt sätt
Lars Kristians betyg: 5 av 5
3. Saga Ludvigsson – Hate You So Much
Låtskrivare: Lisa Desmond, Herman Gardarfve och Saga Ludvigsson
Amanda:
Ingen country denna veckan? Jodå, det bjuder Saga på! Med en country känsla och handklappningar i takt med musiken så låter Saga lite mer som Smith & Thell än vad Tennessee Tears lät som Smith & Thell förra veckan. Det är ett beat som vi känner igen och tillsammans med klappningar och visslingar är låten väldigt lättkonsumerad.
Amandas betyg: 3 av 5
Ming:
Saga bjuder på en smärre hjärtattack när hon inledningsvis leker 5:e medlemmen i Dolly Style. Att slutet på karriären ibland bara är One (hjärt)Touch bort blir ofta påtagligt när framgångsrika idoler ställer sig på den stora Mello-scenen. Men just det bör inte Mark-tjejen med Marbo-dialekten oroa sig allt för mycket för. För efter den skakiga, piskande, inledningen utvecklar sig Hate You So Much till årets bästa country. Låten går i en rasande fart och även om mello skulle ta slut på lördag för Saga så finns alltid Diggiloo kvar. Men det skulle samtidigt förvåna mig mycket om vi inte ser henne på SVTs återvunna scen snart igen.
Mings betyg: 3 av 5
Lars Kristian:
Återigen en ny countrylåt också i denne tävlingen. Det är inte helt Beyonce med Texas hold’em men mer allsång-country. Melodisk snabb låt som var Saga sin röst kommer i sitt rätte element. Kanske mer modern countrysound som kunne ha varit lite so Ben & Tan från Danmark pluss lite mer snabba rytmer men här kommer nog allt stå på rösten sedan den är ganska svår att sjunga om det är ganske dansig scenshow.
Lars Kristians betyg 3,5 av 5
4. Victoria Silvstedt – Love It!
Låtskrivare: Thomas G:son och Jimmy Jansson
Amanda:
Hello Hey säger vi till Victoria Silverstedt i Melodifestivalen! Victorias röst är aningen dämpad och låg i denna studioversionen, nästan som om att musiken och instrumenten är högre än hennes röst. Om det beror på den uppkoppling vi lyssnar på eller om det blir bättre live återstår att se. Däremot finns det inslag av lugnare partier precis innan refrängen där Victoria pratsjunger lite om olika storstäder. Jag förväntade mig mer – men det kan vara nummret som gör att låten lyfter en nivå. Vi får se på torsdag!
Amandas betyg: 1.5 av 5
Ming:
Inte ens Oscar Enestad älskar så mycket som Victoria Silvstedt gör och hon älskar det inte bara på morgon och kväll utan från Paris till LA. Men för varje minut får hon mig samtidigt att längta mer och mer till nästa weekend. Hon fortsätter just precis där hon slutade på sitt senaste album 1999, ni får tolka det som ni vill. Jag tror dessvärre för Silvstedt att hennes primära målgrupp är männen som byter kanal. Däremot skulle hon ha stått sig bra i Eurovision Talk Contest mot Edward Blom och tillhörande gaffel. Hon älskar det, jag gör det inte.
Mings Betyg: 1 av 5
Lars Kristian:
Om man kommer ihåg de snygga 90-tallet med Ibiza, så här låter sangen också dock lite softigare röst änn det vanliga Ibiza 90-tallet. Om man vill ha en Gunilla så är det inte det, men mer Baccara i soundet. Man vill sette låten på repeat, och på gå gymmet att dansa zumba eller ta en aerobic-lesson.
Lars Kristians betyg: 4 av 5
Vilhelm Buchaus – I’m Yours
Låtskrivare: Vilhelm Buchaus, Elias Edman, Jonathan Lahti och Simon Alexander Ward
Amanda:
Akustisk gitarr inleder låten till vad jag vid de första textraderna först trodde var Felix Sandman eller Johnossi jag hörde, men det är Villhelm Buchaus. Jag tror Vilhelm skulle kunna bli årets Jay Smith. Med en raspig röst skulle Vilhelm kunna vara den som sjunger sig vidare till final via ett finalkval i år med all sin enkelhet. Till denna låt krävs inget mer än hans röst och en gitarr och några bakgrundskorister som hjälper han sjunga la la la la i refrängen. Är det konstigt att jag tycker att båda de yngre killarna i veckans deltävling låter som en ung Ulrik Munther eller säger det mer om mig och mina tankar? Nåväl, tankarna dras iallafall till Ulrik Munthers mellobidrag “Soldiers”. I all sin enkelhet är detta något att hålla utkik efter på lördag!
Amandas betyg: 3.5 av 5
Ming:
Vilhelm innehar rekordet för antal deltaganden i lilla Melodifestivalen (2) och för antalet gångar han säger La (för många). Buchaus sitter på en fin och känslosam låt, just en sådan som brukar skjutas ner gång på gång av det svenska folket. Om han lyckas förmedla känslan lika bra på scen återstår att se. I’m Yours är väldigt lik Benson Boones In the Stars och jag tycker mig till och med höra ett försök till samma dialekt som den åtta månader yngre amerikanen. Men varför La La La? Fick vi inte nog av Gunilla i fjol? Just den raden tillför ungefär lika mycket som segmentet med åldersgrupperna innan vinnaren avslöjas.
Mings betyg: 3 av 5
Lars Kristian:
Om vi har en Bishara i dette fältet så har vi också en Frans i dette deltävlingen. Raspig röst som höres ganske amerikanskt ut i soundet. Eller om du tar pendeln i New York så hittar du en pojke med sin gitar och sjungar på samme sett som i låten, så man stopper och lyssnar på låten innen man går på tåget. En tydligt Lounge och radiovännlig låt. Låten är dock lite anonymt mer än rösten, da den inte går så mycket annat än att man vill stoppa innan man går på pendeln.
Lars Kristians betyg: 2,5 av 5
6. Scarlet – Sweet’N Psycho
Låtskrivare: Dino Medanhodzic, Scarlet Hunts, Thirsty, Jimmy ”Joker” Thörnfeldt och Anderz Wrethov
Amanda:
Cirkusen är tillbaka i stan! Alltså mellocirkusen är tillbaka i Jönköping, SCARLET däremot bjuder inte på någon Circus X i år utan smaker av sött och toner av psykopater. Sweet N’ Psycho inleds mystiskt och kickar igång lördags fest – fast den är sist ut i startfältet. Det är så många olika tonartsändringar i början av låten att man verkligen hajar till. Det är som en blanding av rock och rap som möter mystik men en hel del “mellanspel” där det inte sjungs – som upplagt för att något coolt händer på scen. Tänker er mycket tyngre rock, lite samma genre som Smash Into Pieces bitvis. Är det bra? Jaaaa! Är det bättre än förra året? För tidigt att säga.
Amandas betyg: 4 av 5
Ming:
Sweet But Psycho? Short’N Sweet? Nej det är varken Espresso-album, popdivor eller Chelsea-mittfältare som åsyftas. Med Sweet’N Psycho är Scarlet Hunts och Thirsty tillbaka med en enda sak i blicken, hämnd. Missnöjet efter att ha blivit skickade till Karlstad för att åka ut var knappast diskret bland de åtta förlorarna, och i frontlinjen stod denna house-metal duo. I år är det dock mer metal än house som vankas. Det är högkvalitativt och publikfriande med en refräng som går att hänga med i. Men här krävs det ett väldigt spektakulärt nummer för att kunna stoppa bastu-revolutionen som tog fart i Hyllie i lördags.
Mings betyg: 3,5 av 5
Lars Kristian:
Ava Max hade en hit som Sweet but psycho, och nå kommer Scarlet med låten Sweet and Psycho. Scarlet blev en hit förriga år, men i år kommer de dog med lite mer anonym och mer radiovännlig. Dock har låten några partiet bra hookiga sessioner. Istället för sweet and psycho så är det lite mer run, run, run, running the show. Mens man blev blown away med Scarlet förra låten så blir man nog inte det i år
Betyg: 3,5 av 5
