Det är tisdag, och det innebär att vi har nya bidrag att berätta om. Veckans reportrar har redan nu fått lyssna på de sex nya bidragen som ska tävla i den fjärde deltävlingen i Eskilstuna. Vad ska Lasse Stefanz bjuda på? Kan Danny Saucedo och Dotter toppa deras tidigare bidrag? Vilken typ av musik kommer debutanterna Scarlet, Lia Larsson och Albin Tingwall med? Fortsätt att läsa för våra kommentarer. Vi använder betygsskalan 0-5.
Vi som lyssnar på bidragen den här veckan är Anton Frantz, Ming Limsjö, Lars Kristian Nielsen Stensrud och Peter Baston.
Done Getting Over You – Albin Tingwall
Anton: Det här är upptempo som påminner mycket om Robin Bengtssons “Innocent Love” och också A-has “Take On Me”. Där Albin istället sjunger “Take me home”. Refrängen i låten följs av en you-oou-oou-slinga. Det här är en betydligt lättsammare öppning jämfört med de tidigare veckorna. Låten har en feelgood-känsla i sig och flera influenser från äldre låtar som gör att man kan sjunga med direkt.
Antons betyg: 3
Ming: För andra veckan i rad så inleder vi med en färsk Idol-tvåa. Albin Tingwall förlorade som ni säkert vet finalen mot sin blivande flickvän Nike Sellmar som nu, ett år senare, blivit ex-flickvän. ”Done getting over you” handlar föga förvånande om just henne och hur Albin ska gå vidare. Det är ett Harry Styles sound som passar Albin perfekt. Gör han det här bra så kan han till och med skrälla sig till final. Men fallhöjden är samtligt hög. Albin måste leverera på scenen och i idol var det lite si och så med den varan. Den som lever får se helt enkelt.
Mings betyg: 3,5
Lars Kristian: Poppig och effektiv danslåt. Albins röst är perfekt till den här låten. Detta kan vara en arenalåt som gör att publiken kommer lyfta låten ännu ett snäpp. Detta är nog den låten som gör att man vill ut på tunré hela året och köra road trip. Refrängen är effektiv och påminner lite om Robin Stjernbergs “You”. Körsångarna bygger upp låten och refrängen lyfts upp av dem.
Lars Kristians betyg: 4
Peter: Öppningsraden påminner om Sinead O Connor/ Princes hit ”it’s been 7 hours and 15 days” – i detta fall 201 dagar. (Get over it, Albin!) Men där slutar liknelsen. Idol-tvåan från 2022 debuterar i ännu en Deb-Jansson upptempo verk som aldrig riktigt lyfter, fast flera tricks som tonartshöjning. Placerar sig i klassen ”genomsnitts öppningsnummer” där vi sett Adam Woods i år, och Victor Crone i tidigare upplagor.
Peters betyg: 2,5
30 km/h – Lia Larsson
Anton: Spännande intro med ett efterföljande hästgnägg i första versen. Väst och fest rimmas med dalahäst. Istället för att sjunga “kilometer per timme” sjunger och skriker Lia “Kåå emm håå”. Den här låten har en mörk känsla jämfört med Lias tidigare låtar. Det är rejält dunk i refrängen som också har mycket elektroniska effekter. Låten handlar främst om att ingen kan eller får köra om A-traktorer eftersom de kör i 30 kåå emm håå.
Antons betyg: 2
Ming: Behöver vi verkligen två låtar i genren EPA-dunk i årets festival? Absolut är svaret på den frågan enligt SVT. Njae svarar jag. Om Fröken snusk är De vet du så är Lia Larsson Elov och Beny. Är det något vi ska skicka till Malmö? Nej. Är det något som underbetalda rastvakter och förskolelärare kommer få dras med i månader framöver? Definitivt.
Mings betyg: 2
Lars Kristian: Nu tar Lia Larsson med sig dalahästen från Fröken Snusk i början av låten. Låten har högt BPM utan dess like och högt BPM brukar vara ungefär 120. Den är mer i EDM-genre än epadunk. Den passar bra för mig att lyssna på på gymmet och ha den som sista låt innan passet är över. Refrängen dunkar väldigt bra och man kan dansa hela natten på ett rave.
Lars Kristians betyg: 3,5
Peter: Nu ger G:son, Jansson och Schylström sig in i EPA genren! Lika frustrerad som när jag hamnar bakom en gammal Volvo utan nummerplåt blir jag inte av denna dunk-dunk. Den har mycket mer disco-sound än väntat (med risk förheadbanging.) Fröken Snusks dalahäst har smugit sig in i texten. Gillar den faktiskt, går jag in i min andra barndom?
Peters betyg: 3
It’s Not Easy to Write a Love Song – Dotter
Anton: Det är pianoplink i början av den här låten som börjar som en ballad. Den bygger sedan upp till den andra versen. Det här skiljer sig väldigt mycket från Dotters tidigare låtar i Melodifestivalen. Den är mest lik “Cry”, men den här är betydligt mer behaglig att lyssna på eftersom den flyter på bättre. Till andra refrängen blir det mer driv och låten kan då mest liknas med Lisa Ajax “Awful Liar” i årets startfält, men Dotters låt är betydligt starkare. Frågan är om låten istället borde ha hetat “It’s Not Easy to Write YOU a Love Song”, med tillägget “you” som läggs in flera gånger.
Antons betyg: 4,5
Ming: Det gick ju så bra för Mae Muller och Alexander Rybak så låt oss köra ännu en gång är vad låtskrivare och tillika make till Dotter, Dino Medanhodzic tänkte när han komponerade ”It’s not easy to write a love song”. Låttiteln stör mig något otroligt men det här är ingen falsksjungande brittpop utan snarare en upptempo ballad. Det är en blandning av ”Little Tot” och ”Bulletproof”. Att den sista refrängen påminner om Peg Parneviks gamla hitlåt ”loafers” får ses som positivt i sammanhanget då Dotter behöver något som sätter sig. Det här är bra men frågan är om det är för anonymt. Jag har dock ständigt blivit förvånad över hur ”rätt” det svenska folket har röstat den här turnén och sedermera bör Dotter gå vidare på lördag.
Mings betyg: 4
Lars Kristian: Låten är årets ballad och går över till en mäktig och modern ballad. Om man jämför med Norge så skulle denna kunna vara skriven till Sofie Fjellvang eller Elsie Bay. Ljudbilden är effektiv och det är en låt som inte är lika allsångsvänlig. Dock är den effektiv och har en tung text. Detta kan bli mäktigt på scenen där vi vet att Dotter kan lyfta låten ett snäpp högre än i studioversionen.
Lars Kristians betyg: 4,5
Peter: Dags för lugnare tempo. Ännu en låt skriven tillsammans med partnern Dino framförd av Dotters karakteristisk röst. SVT har denna vecka satsat på 2 säkra kort i Dotter och Danny. Det skulle förvåna om detta bidrag missar en finalplats i ett startfält som i övrigt spretar åt alla håll.
Peters betyg: 4
Circus X – SCARLET
Anton: Låten börjar med en läskig skräckfilmsöppning i första versen som fortsätter genom hela låten. Det här är inte särskild hård rock som jag hade väntat mig. Det är mer som en läskig midtempolåt som hade passat bra som intro till en skräckfilm. Mot slutet kommer en pratande röst in innan det faktiskt blir mer rockigt.
Antons betyg: 2
Ming: Debutantduon Scarlet har tidigare varit förband till Smash into Pieces och det märks stundtals väl. Det är samma futuristiska och kusliga backdrop som till ”Heroes Are Calling”. Men till skillnad från Apocs mannar så är ”Circus X” råare och mindre anpassat till Melodifestivalen. Om det är bra eller dåligt låter jag vara osagt men Kim Cesarion misslyckades fatalt i Växjö med sin mellofierade tilltänkta soulpop som snarare landade i disco samtidigt som Smash into Pieces har hittat någon slags gyllene medelväg. Scarlet gör det här bra men är det tillräckligt?
Mings betyg: 3
Lars Kristian: SCARLETs låt beger sig till en teatralisk och musikalisk värld med rockoperamusik. Refrängen är lite som Cypern 2012 med la la la. Eftersom man sjunger om Circus X så kan man tänka sig att man är på en annan arena. Mot slutet av låten blir låten mer rockig och lyfts till en ny nivå.
Lars Kristians betyg: 3
Peter: Hela åtta (och nya) upphovsmän behövs för att få ihop denna hyllning till gotisk rock. Nån djäkla måtta får det bli! Resultatet blir en mix av tempoväxlingar och komp som för många blir bara en mish-mash. Bäst är den suggestiva uppbyggnaden som i en horror-musikal. Låten kan skrälla om iscensättningen inte blir lika rörigt som kompositionen.
Peters betyg: 3,5
En sång om sommaren – Lasse Stefanz
Anton: Låten har ett fiolintro och en behaglig takt. Direkt hör man Olles fantastiska röst som gör att man kan slappna av efter Scarlet. Det är en väldigt bra melodi i refrängen tillsammans med ett efterföljande instrumentalt parti med mycket fiolspel. En blandning av dansband och Hasse Anderssons “Guld och gröna skogar”. Till sista refrängen kommer en höjning. Det här är betydligt starkare än deras “En blick och nånting händer” som jag också gillade. Med på scenen kommer också violinisten som Hasse hade med sig att vara närvarande. Det finns alltså mycket likheter, mer än att båda akterna är skånska.
Antons betyg: 4,5
Ming: Tretton år har gått sedan Lasse Stefanz senast intog melloscenen. Det var en tid då Linda Bengtzing kunde vinna en deltävling och Cornelia Jakobs lekte Spice girls. Och just det, Danny Saucedo dansade sig till final. Vissa saker består helt enkelt och så även Lasse Stefanz dansbandscountry. Ni som var med då lär inte bli besvikna. Bidraget liknar mer Danne Stråhed och Hasse Andersson än Casanovas, för att dra några moderna mello-paralleller. Klämkäck trudelutt som är svår att tycka illa om men som också försvinner rätt snabbt
Mings betyg: 3
Lars Kristian: Låten börjar med mer folktoner än dansband. Eftersom musiken hörs mer som folktoner och folkmusik än dansmusik kan man tänka sig att detta är riktigt svenskt och nynnbart. Ett överraskande beat från Lasse Stefanz om man jämför med bidraget för 13 år sen. Allsångsstämning utan dess like som man vill dansa till. Speciellt de äldre och barnen.
Lars Kristians betyg: 3,5
Peter: Från en extrem till en annan, från Halloween mörker till skärgårdsromantik. Medan det är svårt att se vilka som ska rösta på SCARLET kan dessa mogna män räknar med sina fans. ”En sång” är årets dansband /country inslag som brukar gå hem i stugorna. En garanterat långkörare på Svensktoppen.
Peters betyg: 3
Happy That You Found Me – Danny Saucedo
Anton: Det börjar med ett dramatiskt intro med uppbyggande beat. Danny sjunger titeln flera gånger innan det är dags för ett dansbreak där det också sjungs ooh-ooh-ooh. Det kommer vara svårt att förstå vad låten heter eftersom det sjungs väldigt många gånger genom hela låten. Låten påminner mycket om sådant som Swedish House Mafia gjorde för över 10 år sen. Det här är bra, men det är inget nytt. Eddie Razaz och David Lindgren hade också kunnat göra det här 2013. Danny behöver ett starkt nummer för att det här ska gå hela vägen till vinst.
Antons betyg: 4
Ming: Baby goodbye säger vi till Dandi dansa och vi hälsar Danny Saucedo välkommen tillbaka till Melodifestivalen på riktigt. För om vi ska vara ärliga var inte 2021 något mer än en covid-sysselsättning för Stockholmssonen. I år är Danny tillbaka för att vinna och målet är säkerligen att gå långt även i Malmö framåt vårkanten. Men för att ta sig dit behöver han besegra både norrmän och drakar, vilket är lättare sagt än gjort. ”Happy that you found me” har en kvalitet som Adam Woods bara kunde drömma om. En otroligt stark refräng som fastnar utan att för den delen kännas billig. Svensk house när den är som bäst helt enkelt.
Mings betyg: 4,5
Lars Kristian: Det är med rätta att denna är bland favoriterna i år. För detta är mycket en EDM-allsångslåt och även mäktig låt. Danny visar en ny repertoar genom att använda rösten på ett nytt sätt som man kanske inte har sett eller hört Danny göra i Melodifestivalsammanhang. Man vill både sjunga och dansa med så den här blir farlig i år. Den är lite mjukare och inte lika teknisk som de andra bidragen av Danny i Mello från tidigare år. Den här är bättre.
Lars Kristians betyg: 5
Peter: Startfältet avrundas med veckans andra säkra kort. Danny briljerar vokalt och har lovat dans moves under refrängen. Han går säkert vidare till Friends men det saknas det där extra för att han ska slåss om slutsegern.
Peters betyg: 4
Fortsätt att följa vår rapportering från repetitionerna här på webbplatsen på torsdag. Vi kommer också med uppdateringar, intervjuer och roliga klipp på Youtube, Instagram, Facebook och TikTok.