Det är tisdag och ni vet vad det innebär nämligen första lyssningen av veckans låtar – och Västerås levererar! Denna deltävlingen är årets starkaste hittills med många starka röster och olika genres.
Vi som är reportrar den här veckan är Amanda Karlson, Anton Frantz och Lars-Kristian NIelsen-Stensrud. Amanda, Ming och Lars-Kristian har fått chansen att förhandslyssna på bidragen och här kommer deras tankar kring dem.
Believe Me – Greczula
Text och musik: Amanda Nordelius, John Russel, Kristofer Greczula
Amanda: Falkenberg har tagit sig till Mello, eller rättare sagt har Kristofer Greczula från Falkenberg har tagit sig till Melloscenen i år. Hur många gånger denna veckan jag kommer påminna er om vart han kommer ifrån vet jag inte, men som Falkenbergare själv blir man lite av en patriot. För er Greczula fans där ut så kommer ni inte bli besvikna på lördag för Believe me är en “Greczula-låt”. Med de orden menar jag att det låter som en blanding av Grezculas senare verk och soundet vi hörde i hans band Damn Delicous för 10-15 år sedan. För er som inte tidigare är bekant med Kristofer så skulle jag beskriva låten och hans sätt att sjunga som en blandning av Harry Styles och Bowie. Believe me startar som en QUEEN låt, stillsamt med ett tydligt hest och raspig intryck innan den ökar i tempo med trummor, gitarrer och kör i bakgrunden som till sist utvecklas till en rocklåt. Starten och gitarrsolot på slutet påminner om Bohemian Rhapsody. Denna låten skulle kunna vara en produkt av Mando Diao eller Sugarplum Fairy om ni vill få er förståelse för soundet. Lever Kristofer upp till förväntningar som finns kring honom genom att ligga högst upp på oddsen för veckan? Svaret är JA!
Amandas betyg: 5 av 5
Ming: Är det nu luftslottet sprängs eller profetian uppfylls? Spekulationerna kring Greczula har varit av sällan skådat slag. Om man inte rörts sig i oddsens värld eller mello-kretsar är förmodligen Kristoffer Greczula ett helt okänt namn. För er kan jag berätta att gudinnor och badbollar stundtals varit en bra bit längre ner på listorna än vad som beskrivits som Bohemian Rhapsody. I mello-sammanhang får en gammal Queen och Bowie dänga ses som unik. Med rätt scenshow ska det här utan tvekan ha en plats i finalen. Mer Greczula och mindre Yihaa så kanske bidragen till sist kan bli värdiga programmet.
Mings betyg: 4 av 5
Lars-Kristian: Om man kommer ihåg queens stora hits från 80-talet så låter det likadant plus lite rockig modern hook. För många blir nog detta en nostalgiresa till Rhapsody Bohemian. Denne kommer många ha en nostalgiresa i 3 minuter och alla vet att låterna til Quuens är ska vara längre och i melodifestivalen kan dette vara en nackdel.
Lars-Kristians betyg: 3 av 5
24K Gold – Malou Prytz
Text och musik: Anderz Wrethov, Jimmy ”Joker” Thörnfeldt, Julie ”Kill J” Aagaard, Malou Prytz
Amanda: Från Bananas till 24 karats guld. Efter första lyssningen av bidraget upplever jag det som att Malou har vuxit som sångerska och tagit sig an en större utmaning i form av ett bidrag med mer djup och lager. Bidraget växer i både takt och insentitet från start till slut. Det blir både högt tempo och puls i mitten av låten och det verkar vara som upplagt för ett intensivt dansbreak i det partiet, ungefär som Marcus och Martinus dansparti i Unforgettable. I slutet stegrar låten ytterligare och blir ännu mer intensiv. Detta är Malous hittills bästa bidrag i tävlingen och med en snygg koreografi till detta lär hon utmana om en finalplats på lördag.
Amandas betyg: 4.5 av 5
Ming: Återbruk är årets tema och det betyder såklart att hela Smålands sweetheart är tillbaka på mello-scenen. Malou går från gul(eböj) till guld. 24K Gold är långt ifrån den lövtunna tonårs-popen hon en gång i tiden slog igenom med. Istället är det synth, unforgettable och John Newmans, Love me again. Starkt och välproducerat som åtminstone känns som den deltar i rätt årtionde. 2025 borde rimligtivs bli Malous återfödelse i Melodifestivalen.
Mings betyg: 3,5 av 5
Lars-Kristian: Senaste gångerna har man sätt Malou komma med danslåter som är riktigt uptempo. Denne gången så förtsetter denne i samme stil, men man får nu bättre frem hennes röst och den är mer anpassad hennes röst. Och denne är riktigt modern och catchy och lite mer vuxit röst. Denne vill jag gärna ha på gymmet på repeat, och är riktigt hookig låt och melodisk samtidigt.
Lars-Kristians betyg: 5 av 5
Rädda mig – Björn Holmgren
Text och musik: Björn Holmgren, David Lindgren Zacharias, Jens Hult
Amanda: Björn Holmgren startar låten med att vissla och fortsätter med en akustisk gitarr som sedan ackompanjeras med fler instrument. Detta är lugn svensk musik i sin bästa form och behövs i tävlingen eftersom det är denna typen av musik som går högt på spellistorna resten av året. Det är en typsik “Björn Holmgren-låt” och det behövs inget mer, för denna låten är komplett som den är och kommer gå varmt i Sommarsverige. Tänk er en varm sommardag 2025 på en sandstrand vid havet, ljudet från högtalarna kommer vara just denna låten. Det är ett väldigt smart drag att slänga in visslande ljud genom låten vilket gör att den etsar sig fast i hjärnan. Redan nu kan jag nynna på låten utantill.
Amandas betyg: 3 av 5
Ming: För några år sedan hade Björn en karaktär på TikTok som hette Buss Berra. Nu har han sin egen nuna på Västerås lokaltrafik. Ett intressant projekt där Västerås ska ha plus i kanten för ambition. Se och lär, övriga värdstäder. Synd bara att de fick årets profilfattigaste startfält på förhand. Rädda mig är egentligen en väldigt sorglig låt men det visslas liksom bara bort i en ”mitten av vägen” trubadur. Här hade Björn behövt våga sticka ut lite mer för att inte hamna i Lundman och Macéus land.
Mings betyg: 1,5 av 5
Lars-Kristian: Känslamässig låt var som både går djupt och dansbar låt. Dette är nog det många vislar till. Fast det är en visesjöng så är det en låt som man kan lyssna på lounge eller ha i bilen uten att märka att låten är satt på. Rösten ger låten litt tyngde och det är visslingen som lyfter låten litegrann. Personligt är inte dette något som stickar ur i denne deltävlingen på gott sätt då det är låt som man kan ha på radioen utan att merka sig till det.
Lars-Kristians betyg: 2
YIHAA – Dolly Style
Text och musik: Caroline Aronsson, David Lindgren Zacharias, Herman Gardarfve, Melanie Wehbe, Mikaela Samuelsson, Patrik Jean
Amanda: YIHAAA! Nej, förra veckans svenska cowboy är inte tillbaka utan det är istället Dolly Style som bjuder på denna veckans lyckopiller och “rollercoaster” i form av högt tempo och vad jag misstänker redan nu veckans mest färglada nummer. Låten har tydliga cowboy influencer och jag tycker mig höra lite toner som påminner mig om något av Ace Wilders tidigare bidrag i tävlingen. Tänk er country med vin från en piska som möter pop-genren och så kastar vi på rejält med bas. Även om bidraget kan tänkas bli en ny favorit bland barnen, så misstänker jag redan nu att den även kommer bli en favorit bland de vuxna.
Amandas betyg: 4 av 5
Ming: Palle Hammarlunds skapelse byter genre oftare än medlemmar vilket är en bedrift i sig. Alltifrån barnvisan Habibi som blivit en inofficiell ”mello-anthem” till, bokstavligt talat, barnförbjuden tuggummipop. På senare år har musikstilen dock utvecklats till en mer vuxen arenahouse med inslag av edm. Men det blir det ingen fortsättning på, istället går man bananas med countrypop vars musikaliska målgrupp inte ens kan stava till Habibi. Den lyriska betydelsen är däremot som vanligt något mognare. Dolly Style lyckas med konststycket att få Gunilla Persson att framstå som Johnny Cash. Giddy up Sverige. På lördag blir det Yihaa!
Mings betyg: 1 av 5
Lars-Kristian: Modern Daze möter rednex, Yihaa är popig countrypop som unga vill dansabar och man hörer lite Shania Twain också i den hookiga låten. Man vill gärna dansa gott til låten. Och efter Bjørns avskalade låt som vill detta sticka ur på gott på scen. refrängen kommer man gott ihåg.
Lars-Kristians betyg: 4
Teardrops – Angelino
Text och musik: Jimmy ”Joker” Thörnfeldt, Joy Deb, Linnea Deb, Tusse Chiza
Amanda: Först måste jag erkänna jag tyckte Angelinos medverkan i Melodifestivalen 2022 med The End var ett av de årets vackraste bidrag och som förtjänade ett avancemang. Förväntningarna är höga på Angelino från min sida och jag tycker han lever upp till dem. Det blir aningen mörkare och tyngre beat denna gången i bakgrunden. Teardrops är mer en popdänga än en ballad som han tävlade med förra gången. Ordet “Heaven” återupprepas häftigt i låten och likt Björnsbidrag med visslingen så etsar sig ordet “heaven” fast väldigt snabbt i huvudet. Med ett välkomponerat scenummer så är Angelino i hamn med avancemanget!
Amandas betyg: 5 av 5
Ming: Alla som kommer ihåg Angelinos förra medverkan i Melodifestivalen, räck upp en hand, eller ursäkta, händerna upp i luft. Då det var ungefär lika många händer i luft som när det är dags att utse klassföräldrar kan jag berätta att Angelino sjöng bra, uttalade ”you” längre än Robin Stjernberg, och hade en rosa post-it lapp på skjortan. Hur låten gick? Youuoouuoo, the end. Att låtskrivarna i år rimmar rain med pain borde innebära automatisk avstängning från mello för ett ansenligt antal år framöver. Som att det inte räckte med Tusses, Voices, och Maria Surs, Never Give Up. Teardrops är en svagare version av just Voices som tog sig till Rotterdam på tonvis med charm men med en låt vars originalitet var uppseendeväckande låg, även med svenska mått mätt. Att Angelino tillåts komma tillbaka med en svalare låt än hans förra är ett enda stort mysterium.
Mings betyg: 1 av 5
Lars-Kristian: Angelino stiller upp med en låt som kunne ha varit från backstreet boys och Westlife. Det är en en rockig ballad med en hookig refräng. Rösten passer gott denne låten vart man får poppig. I Melodifestivalen kan man kanske säga att man kan blanda lite Erik Saade med Robin Stjernberg så får Angelino som ett resultat. En nydelig röst som man vill gråte till om dette gör på ett godt sätt i arenan.
Lars-Kristians betyg: 4
Life Again – Annika Wickihalder
Text och musik: Annika Wickihalder, Herman Gardarfve, Patrik Jean
Amanda: Annika Wickihalder är tillbaka med sin änglaröst och bjuder oss denna gång på en precis lika stark låt som förra året. Tillsammans med en kören i bakgrunden så lyfter bidraget ytterligare en nivå och blir en slags “arena-anthem”. Life Again är mer eller mindre skriven för att spelas i en större arena och det är där den hör hemma. I sticket får Annika verkligen dessutom bevisa sin röstkapacitet. Håll utkik efter Annika på lördag!
Amandas betyg: 4.5 av 5
Ming: I fjol blev Annika Wikihalder den artist i historien som behövt bemöda sig absolut minst för sin extraplats till finalen. Ett norrländsk smil, två vinkningar och trettio sekunders snabbrepris, sedan var finalplatsen hennes. Då sjöng hon om att överleva den norrländska vintern. I år nalkas istället våren uppe i Örnsköldsvik. Life Again börjar exakt likadant som Light med inspelad kör. Men i refrängen har något malplacerade trummor letat sig in, och den där hooken som gjorde Light så magisk saknas. Det kan dock mycket väl bli finalkval på nytt för Annika, vars mest minnesvärda parti i låten är ett återkommande Uhhh ohhh ahhhaa i refrängen.
Mings betyg: 2 av 5
Lars-Kristian: Rösten är god back Annikas dansiga ballad som kunne ha varit tagit från Disney-signatur sånger och kunne like gärna varit tagit från Lejon Kung. Låten är lite mer hookig än förriga gång. Det passer bra att Annika uppträder tilslut för denne är en arenadänga som många kommer att resa sig til och sjunga till.
Lars-Kristians betyg: 4
Sammanfattningsvis är det en urstark deltävling enligt Amanda och Lars-Kristian där det mer eller mindre är svårt att sia om vem som tar sig vidare. Amanda skulle kunna se samtliga 6 avancera sig till final eller finalkvalet. Med andra ord kommer veckans deltävling bli en rysare och förmodligen bjuda på en och en annan skräll.
