När vi anlände till efterfesten vid 23:30-tiden så var festen i full gång. Garderoben var full och vi fick förslaget att släpa med oss ytterkläderna upp till festlokalen. Men vi knölade in vår kläder i en fönsternisch vid receptionen.
Väl uppe i den mycket trånga festlokalen högg vi in på maten. Det trancherades kött av olika slag, lamm, fläskfilé och ryggbiff. Till det serverades pasta- och potatissallad. Desserten var upplagd på små en-portionsskedar och bestod av små klickar chokladmousse med en skiva jordgubbe på toppen.
Vi åt, trängdes och minglade. Ur högtalarna strömmade något som i våra schlageröron var outhärdligt. Det intygade också Elisabeth Andreassen som kom ångande med vild blick och frågade efter DJ:en.
Förutom veckans artister med sällskap minglade bl a Karl Martindahl med flicksällskap, Neo, Towe Jaarnek, Richard Herrey, Putte Nelson, Three Dee och Nassim al Fakir.
Rickard Ohlsson underhöll på dansgolvet tillsammans med rockringskillarna från mellanakten. Förövrigt var det dålig fart på dansgolvet p g a den usla musiken.
Strax efter som den besvikne Christian Walz lämnat festen strömmade hans ”Like Suicide” ut genom högtalarna. Något sent påkommet att spela kvällens låtar kan man tycka. Festen kändes redan något avslagen. Många lämnade festen redan vid 01:30-tiden.
Vi höll ut till klockan 02.
Efter några glada dagar i Göteborg lämnar nu ”Dreamteam- Schlagertanter på vift” över till Linköpings reporterteam och önskar dem lycka till!
Over and out
Inger Malmén, Reporter
