Vi kände några av artisterna på pulsen efter första dagens repetitioner. Alla har inte hunnit repetera än, så fler intervjuer kommer under morgondagen.
Molly Pettersson Hammar
Molly berättar att hon varit delaktig i utformningen av numret, att hon har en tydlig bild av hur hon vill att det ska se ut. Ljusriggen ger hon dock cred till Oscar Zia som visade henne ett klipp där det var en liknande ljusrigg.
Med kläderna vill hon skapa känslan av ”En kärleksfull, powerful diva”. Kläderna i kombination med vindmaskinen kommer ge ett mäktigt intryck säger Molly.
På frågan om hon skickat in låtar tidigare till Melodifestivalen så berättar hon att hon tackade nej till ”Survivor” med Helena Paparizou förra året. Molly berättar att det var tufft för det var en väldigt bra låt, men hon kände inte att det var 100 %. För Molly säger att det är viktigt att vara med och skriva sina låtar själv, att det känns helhjärtat, vilket det gör med Ill be fine som hon tävlar med i år.
Daniel Gildenlöv
Daniel ställer upp i Melodifestivalen för andra gången och i år är det med en utlämnad och avskalad ballad på svenska. Sist Daniel var med tävlade han med sin grupp Pain of Salvation som tog sig till andra chansen. När vi träffar Daniel i green room efter dagens repetitioner är han nöjd, men han tycker att den första repetitionsdagen är jobbig eftersom det är första gången som man kör låten på scenen. Men samtidigt känns det skönt att få komma igång. Han har inte övat mycket inför festivalen utan dragit ut på det för att inte nöta på den. Att han också är trebarnspappa och har fullt upp har också bidragit till att han inte har hunnit repetera så mycket. Och dessutom har han inget dansnummer, så det är ingen koreografi som ska memoreras.
Låten Pappa är den första låten på svenska som Daniel släpper officiellt, men den är inte specialskriven för Melodifestivalen. Det är sällan som han skriver låtar för ett speciellt ändamål, utan mest skriver han för låtens skull. Just årets låt kände han behövdes i Melodifestivalen med tanke på dess budskap.
Att ställa upp själv i tävlingen tycker han känns både bra och läskigt. Vid presskonferenser och fotosessioner är det skönt att kunna luta sig mot bandmedlemmarna och när han nu ska göra detta på egen hand känns det nervöst. Men på scenen tänker han inte på det, där är han alltid sig själv. Och den stora gemenskapen som han har är med publiken och den finns alltid där.
Daniel brukar följa Melodifestivalen sporadisk och hans favoritlåtar genom tiderna är ”Fångad i en dröm”, ”Dansa i neon” och ”Euphoria”.
Eric Saade
När vi träffar Eric har han inte hunnit repetera i arenan ännu. Han berättar att han och koreografen Mario Perez Amigo har samarbetat fullt ut i arbetet att skapa koreografin. Han säger att Mario Perez Amigo är en av Sveriges grymmaste dansare men att de har varit lika mycket delaktiga i skapandet. Koreografin är ganska lös och dansarna får visa sina personligheter genom att koreografin till början mest innehåller olika grooves. Det är ett bidrag som ska framföras med mycket ös, värme och glimten i ögat. Eric säger att en grundläggande tanke bakom uttrycket är att ”du aldrig kan bli som mig”, men att det ska sägas med ett leende på läpparna.
Ida Sandahl, Reporter
