Inför Eurovision Song Contest 2023 i Liverpool kommer det att introduceras ett nytt röstningssystem som presenterades av EBU den 22 november. De största förändringarna innebär att de nationella jurygrupperna skrotas helt i semifinalerna, där enbart tittare kommer att avgöra vilka tio länder från respektive semifinal som går vidare till finalen.
Dessutom kommer en nyhet som vi inte sett i Eurovision tidigare. Tittare från världens alla hörn kommer att ha möjlighet att rösta i både semifinalerna och finalen. Där kommer ytterligare en röstningsgrupp som motsvarar lika många poäng som ett tävlande land att dela ut poäng för de som valt att rösta utanför något av de tävlande länderna. En lista på vilka länder man kan rösta ifrån kommer att publiceras av EBU vid ett senare skede.
I finalen kommer röstningen att ske precis som tidigare med 37 jurygrupper och 37 grupper som representerar telefonrösterna från de tävlande länderna. Till detta tillkommer ytterligare en tittargrupp för de som har röstat utanför något av de tävlande länderna. Därmed blir fördelningen mellan jury och tittare inte längre 50:50. Istället blir förhållandet 37:38 eller 50,67 % av makten för tittarna.
Tidigare har länder som inte tävlat fått rösta. Ett exempel är Serbien & Montenegro som under 2006 års tävling i Aten röstade, men inte tävlade. Däremot har det inte funnits en liknande röstningsgrupp som kommer att finnas under 2023 där flera röstande i icke-tävlande länder bidrar till slutresultatet.
I semifinalerna kommer en backup-jury att finnas för varje land om det inte kommer in ett korrekt resultat via telefon, sms och app i ett visst land. I övrigt kommer topp tio enligt tittarna att kvalificera sig för finalen. Det kommer alltså inte att implementeras något “juryns wildcard” som Sverige drog nytta av i semifinal 2 2008 där Charlotte Perrelli skulle ha åkt ur semifinalen på en tolfte plats om det inte vore för juryns extra möjlighet att välja ett bidrag som annars skulle ha åkt ut.
2023 års tävling kommer att ha ett röstningssystem likt det som användes 2009, men inte helt. Där var det enbart tittarröster i semifinalerna (förutom juryns wildcard) samt både jury- och tittarröster i finalen. Innan dess var det bara tittarröster i tävlingarna under 2000-talet, med vissa undantag. Den största anledningen som föranledde till att implementera jurygrupperna igen var att enbart tittarröster bidrog till politisk röstning och dessutom grann- och diasporaröstning. Syftet var att juryn skulle minska på denna typ av röstning. Dessutom ansågs jurygrupperna att se mer seriöst på tävlingen än vad tittarna gjorde, vilket gjorde att antalet “skämtbidrag” förväntades minska från nivåerna som gällde 2006, 2007, 2008 och 2009. Från 2010 och framåt har antalet “skämtbidrag” minskat drastiskt. Det återstår att se om “skämtbidragen” gör en större återkomst till 2023 års tävling.
Enligt EBU sattes arbetet igång med att förändra röstningssystemet efter 2022 års tävling eftersom det upptäcktes oregelbundna röstningsmönster från sex länders jurygrupper som därmed diskades. Ländernas jurygrupper upptäcktes ha utbytt röster med varandra och genom att skrota jurygrupperna i 2023 års semifinaler undviks detta problemet. Juryrösterna kommer att behållas i finalen för att som vanligt kunna ringa upp talespersoner för varje land och ha omröstningen som vi är vana vid att se den.
Nu återstår det att se hur stor påverkan skrotandet av jurygrupperna i semifinalerna och införandet av tittarröster från icke-tävlande länder påverkar resultatet i Eurovision Song Contest 2023.
