Det har varit mycket snack om tekniskt strul. En stor vändbar sol skulle spelat en central roll i de flesta numren – grafiken till bidragen skulle utgå därifrån. Sverige blir inte drabbad på samma sätt då Cornelias runda skärm har följt med till Turin. I dagens första session löste Lettland detta elegant. Vi får se hur problemen påverkar de andra numren.
Samtliga foton har hämtats från Eurovision.tv Media Centre
ALBANIEN Ronela Hajati ”Sekret”
Would you believe it? Vi fick vare sig bild eller ljud från Albaniens rep! Ramaskri i online-chatten. Jag har dock snappat upp kommentarer från tältet som är årets pressrum. Inlägget uppdaterat efter att klippet visades 18.00.
Detta är den sexigaste koreografin Albanien uppvisat i Eurovision! En kvinnlig och 4 manliga dansare genomför en serie sensuella rörelser som ses från olika vinklar. Den manliga kvartetten är klädda i svarta kjolar och stundvis rör sig som Dervischer. Ronela skakar sitt långa hår som en helikopter. Ljussättningen skiftar mellan mörk lila/blå till ljusare toner. I texten frågar hon hur han minns deras hemliga affär. Ronelas egna tillbakablickar lämnar inget till fantasin i denna gestaltning.
LETTLAND Citi Zeni ”Eat your salad”
För alla som undrar – ja, de kontroversiella orden har tagits bort. Nu kan vi fokusera på framträdandet som är minst sagt energiskt. Jag blir påmind av tidigare band från Island och blåsorkestrar från Moldavien. Killarna är klädda i olika pastellfärger, 3 i kostym, 3 i polotröjor. Scenen utnyttjas till fullo, bandmedlemmarna turas om att tillsammans med sångaren går mot kameran, varje instrument får sina stunder i rampljuset. Förutsägbart att det syns grönsaker i bakgrunden. Sedan befinner vi oss på en solig strand omgiven av några träd. Numret avslutas med att sångaren går ner i spagat.
Det är inte bara grönsakerna och plantorna bakom stranden som växer. ”Eat Your Salad” med det eco-vänliga bandet växer till en potentiell tittarfavorit.
LITAUEN Monika Liu ”Sentimentai”
Som kontrast till grannlandet tävlar Litauen med en sofistikerad låt som inte kräver sceniska utsvängningar. Precis som Albanien, handlar bidraget om minnet om en kärlek som varit. Men i kontrast till Ronela har Monika en varm, intim blick som är suggestiv där Ronela är övertydlig. Hennes framtoning matchar känslan i låten. Produktionen är avskalad med många närbilder. Under en sekvens ser vi Monika på bägge sidorna av scenen samtidigt. Det finns snygga men ändå nedtonade mönstren i golvet. Ljussättningen är i grunden också dämpad men det finns stunder då färgerna skiftar subtilt medan spots blinkar i takt som stjärnor. Ett snyggt package.
SCHWEIZ Marius Bear ”Boys Do Cry”
Även Marius delar med sig av sina innersta tankar men är det inte för många textrader som upprepas? Han har röstresurser men är ingen Gijon’s Tears, och låtens budskap föredrar jag i en modernare sound och mer upbeat, som i Felix Sandmans ”Boys with emotions”
Istället kommer Schweiz med en traditionell ballad i det långsammaste laget. Numret känns inte riktigt färdigt, kanske hade man tänkt sig något annat och inte hittat på en lösning till strulet vi har nämnt här ovan.
Scenen i första delen av numret är mörk och Marius är också mörkklädd i skinnjacka och svarta byxor. Han står i en cirkel som sedan byts till ett brustet hjärta. Under låten lyser skärmen upp i vit och en mindre stjärnexplosion bryter den annars dystra scenbilden.
SLOVENIEN LPS ”Disko”
Inget har gjorts för att lyfta bidraget scen- eller musikmässigt sedan vi först såg videon. Och därmed kvarstår intrycket av ett danskt bidrag från 80-talet.
I stället för att förlita sig på en icke-fungerande Turin scensol har LPS med sig en stationär discokula som står på en en mindre pall. Trummisen halvdöljs bakom denna vilket ger en komisk effekt. Det finns åtminstone en tempoväxling – visst kan man dansa tryckare på discot! – men bandet är stillastående genom hela låten. Nej, var finns Alcazar när man behöver dem?
UKRAINE Kalush Orchestra ”Stefania”
Bortsett från allt som händer i omvärlden är chansen stor att Ukraine tar hem denna semifinal på egna meriter. Inte enbart för den medryckande refrängen och solo på sopilkan, men för att det händer så mycket visuellt.
Solen i bakgrunden får sin färg från ett 50-tal mindre röda spotljus, bakgrunden i övrigt består av ett smårutigt mönster som skiftar färg under framträdandet. Under en sekvens ser vi bandmedlemmarnas silhuetter längst fram på scengolvet, först mot brandgul och senare mot mönstren man ser på äkta mattor. Två av killarna har kläder som påminner samtidigt om en urbefolkningsdräkt och en biltvätt. Alla stådansar utom rapparen och den flöjtspelande sångaren.
Jämförelser kommer att göras med Go-A, men här finns mer rörelse. Den sorgsna refrängen fängslar lika mycket som första gången jag hörde den.
BULGARIEN Intelligent Music Project ”Intention”
Jag gillar detta mycket mer än jag trodde jag skulle, fast rock har sällan varit min kopp te i denna sortens tävling. Jag skulle tro att bandet vill gärna ha reklampaus innan de går upp på scen för jag kan tänker mig att tittarna – och även arenapubliken – behöver ett par minuter att hämta sig efter Ukraina.
Egentligen finns inget nytt, det är en klassisk rockbanduppställning. Det enda lilla intressanta bildmässigt är den delade skärmen alldeles vid introt. Bakgrunds”solen” har nu blivit en halvcirkel med ljudförstärkare. Den runda formen går igen i den upphöjda scendelen där trummisen sitter. Färgsättningen i mest svart-vitt-rött under låtens första hälft, därefter en allt varmare glöd. Som sig bör när det gäller detta slags nummer blir det många kameraklipp.
NEDERLÄNDERNA S10 De Diepte
Denna fanfavorit får en väldigt enkel iscensättning. Sångerskan Stien är klädd i designerbyxor och halvöppen jacka som framhäver magen. Hon står på en diamantformad del av scenen. Ännu en låt där minnet av en kärlek, denna gång triggad av att hon hör hans namn. Inga rekvisita. Hon står som silhuett mot vit halvcirkel, därefter många närbilder. Det dyker upp ett starkt ljus à la Duncan L. Fungerar bra i all sin enkelhet.
MOLDAVIEN Zdob si Zdub & Fratii Advahov ”Trenuletul”
Vi har blivit vana vid lite tokigheter från Moldavien. Detta är Zdob si Zdubs tredje försök (de var med 2005 och 2011). Har vi inte sett scenkläderna förut också? Tillsammans med bröderna Advahov utnyttjar de hela scenen, precis som Lettland i förmiddags. Koreografin är enkel men energisk. Vi får inte alls känslan av en tågresa under sången fast det kommer en ångvissla som slutkläm.
KROATIEN Mia Dimsic ”Guilty Pleasure”
En medlem av den portugisiska delegationen har testat positiv för COVID så MARO går ut sist. Nu dags för en historia om vänsterprassel.
Mia står vid mikrofon med gitarr, iklädd en lång klänning i en mörkare ton av rosa, öppen framtill. Blir påmind av Petra Mede. Halvt bakom henne står en manlig dansare i hudfärgad kostym. Hans roll – ett spökminne? Ett annat danspar ansluter, också i beigea scenkläder, och agerar Mia och partner när de har stulit stunder tillsammans. Så småningom står alla 4 var för sig. Intrycket är att ingen av de inblandade mår bra av Mias otrohet.
Numret är inte utan sina svagheter. För det första är inte den förinspelade körpartierna i synk med Mia, vilket stör henne som i sin tur leder till sura toner. Och när de 4 på scen delar på sig för att gå till nya positioner ser det rörigt ut. Här krävs mer arbete om Kroatien ska avancera.
DANMARK REDDI The Show
Inget har ändrats i grunden sedan den Danske Grand Prix. Jag gillar den uttrycksfulla introt men jag störs fortfarande av att låten blir något annat än man först tänkt sig. Det blir till något gammaldags. Snäll-tuffa rockbrudar från Sverige och Danmark konkurrerar om rockrösterna med Bulgarien? Åtminstone får de till en tonartshöjning.
ÖSTERRIKE LUM!X feat. Pia Maria ”Halo”
En upptempo radiohit som fansen gillar om man ska tro på OGAE omröstningen. Kanske för att den går i klassisk schlagertakt. Men det finns en del som inte funkar. Vokalt är detta en utmaning för Pia Maria. Var det problem med medhörning eller kämpar hon alltid i det övre registret? Iscensättningen är tråkig. Artisterna står innanför en stor cirkulär ljusrigg som är upplyst i nationens färger, the halo förstås. Det ser dock ut som de står mitt på ett fabriksgolv. Numret som helhet övertygar inte.
GREKLAND Amanda Tenfjord ”Die Together”
Ett av de mest emotsedda numren har varit Greklands. Hur skulle den norska låten presenteras på scen? Svaret är ”i alla enkelhet”. Resultatet är en av de mest effektfulla scenografin för dagen och … väldigt ogrekiskt. Amanda sjunger tyst, ibland nästan försvinner rösten, man hänger på varje ord. Hon bygger upp dramat i låten, man får bara en skymt av ett dansande par i periferin. Hur ska man tolka texten? ”It’s been a hell of a year for us” Handlar det om pandemin, eller om något privat i förhållandet hon sjunger om? Kanske det senare… på scenen finns flera stolar som har välts – har de bråkat? Det får ni tolka fritt. Ett av årets starkaste bidrag.
PORTUGAL MARO Saudade Saudade
Första bilden är av Maro close-up. Hon har en ung flickas flätor och står med händerna bakom ryggen. Tillsammans med 5 körtjejer bildar hon en cirkel ungefär mitt på scenen, och där står de under hela numret. Hon sjunger om en förlorad vän och hur smärtan tar död på henne inombords. Det är skönsång i den högre skolan men takten kan jag inte räkna ut: 7/4, 9/4, 8/5? Ett av dagens höjdpunkter oavsett. Det har tydligen stått en fontän på scen under första repen i söndags men den användes inte idag.
Island, Norge och Armenien avslutar andra repetitionstillfället i semifinal 1 imorgon, torsdag.
