Det är säkert många som räknat med att veckans kamp står mellan Anna Bergendahl och Klara Hammarström. Båda har deltagit flitigt de senaste 3-4 åren och på något sätt känns det som att båda står på tur att vinna. Anna går ut först denna vecka och Klara sist. Däremellan kommer två finstämda bidrag, en snäll rocklåt, och två som blandar olika genrer.
Peter saknade sällskap vid uppspelningen och själv fick lämna tidigt för en intervju, men har bett Martin Andersson (som bevakade för Schlagervännerna) att bidra med sina poäng också.
1. Higher Power – Anna Bergendahl
Låten är skriven av samma konstellation som stod bakom Ashes to Ashes och Kingdom Come. Är detta sista delen av ett 3-stegsraket? Det finns mer ”Ashes” än ”Kingdom” i denna mid-tempo låt där kastanjett signalerar att nu kommer tempot som gäller. Uppbyggnaden är bra, huvudmelodin fastnar vid andra lyssningen. Jag förstår varför Higher Power går ut först. Den saknar en pampiga klimax man vill gärna ha i tävlingens sista bidrag.
Martin tycker Annas bidrag håller samma klass som tidigare.
Peter: 3,5 Martin: 5
2. Till our days are over – Lilla syster
Det finns mer plats för texten än vad jag kan minnas i fallet ”Pretender”. Growl-inslaget är inte så framträdande denna gång. Lillasyster överraskar med en mjuk intro och på uppspelningen låtar inte det heller som att de rockar loss i någon av refrängen. Det blir säkert andra bullar när de står på scen. Men det är första intrycket som ges här. Det är pop-rock lite som inte lockar mig till att trycka på hjärtröstknappen.
Martins förkärlek för rock i tävlingen är däremot bestående!
Peter: 2 Martin: 5
3. Synd om dig – Malin Christin
Wiktorias syster sjunger innerligt, det känns personligt, och det finns ett litet inslag av talsång mot slutet. Låten är en av två som ger sig på dessa känslor denna vecka. Malin tycker synd om någon som saknat empati i en relation som hon lämnar starkare som person. Pianot i de första takterna förenas med stråkar som kompar genom hela låten. Det finns en suggestiv beat som driver låten framåt. Många närbilder kan lyfta budskapet och känslan.
Martin tycker det är ett kompetent men tråkigt bidrag.
Peter: 3 Martin: 2
4. Stella – Tenori
Det var länge sedan opera hördes i Melodifestivalen och frågan är hur skolade röster ska bäst komma till sin rätt i tävlingen. Bidraget beskriver artisterna som ”cross-over mellan opera med en touch av klassisk Mello”. Tankarna går osökt till Il Volo men Stella är tyvärr inte alls av samma kaliber som Grand Amore. Visst kan man tralla med men melodin sätter sig inte direkt i skallen. Upptempo ja, men vid första lyssningen saknas känslan man fick första gången man hörde ”La Voix”. Nu var inte ljudöverföring den bästa idag. De två tenorerna kommer få röster fran vissa grupper för sin skönsång men bidraget är något av en besvikelse.
Peter: 2,5 Martin: 1
5. In i dimman – MEDINA
Jag tror mer på denna. Inte hade jag räknat med att reagera så till en annan manlig duo, denna gång med bakgrund i hiphop. Det finns två distinkta melodisträngar, ett klart tänk i arrangemanget (även om den försöker få med en massa olika musikstilar). Detta låter mer Medelhav än det italienska vi hörde i föregående låt, och minst lika vänlig latino som Alvaros bidrag. Jag kan tänka mig att den får kritik för att försöka med extra allt, men definitivt veckans positiva överraskning!
Peter: 4 Martin: 3
6. The End – Angelino
Precis som Malins ”Synd om dig” och Cornelias ”Hold me closer” handlar ”The End” om — just det, ett slut. Eller är det riktigt slut förresten? Skillnaden är att Angelino verkar inte bitter, och vill inte heller klamra sig fast till något som ser ut att spricka. Jag får känslan att det finns en glimmer av hopp.
Angelino har en fin falsett i de första takterna, och en ljus stämma som känns rätt för låten. Hur bidraget tas emot avgörs av hans utstrålning på scen. Temat är ”känslosamt, naket, nära”. Jag tänker tillbaka till Lancelot ensam på scen som tippades att gå vidare. Går denna debutant samma väg till mötes eller kan han överraska?
Peter: 3 Martin: 3
7. Run to the hills – Klara Hammarström
Klara var en av tre som hade kunnat försvara Sveriges färger med den äran 2021 (Peter) och även om det finns lite av samma ESC-vibbar i ”Run to the hills”, är första intrycket att ”Beat of Broken Hearts” är en starkare låt. Mycket autotune i början innan låten drivs fram av en trumkomp. Det är en helt OK poplåt utan riktig hook, med en hel del man hört förut. Som sist ut av 28 lämnade den mig ganska oberörd. Men som sagt, jag hörde den bara en gång.
Peter: 3 Martin: 4
Helhetsintryck:
Hade förvånansvärt svårt att hitta klara vinnare. Lite som stack ut. Ett hårt omdöme kanske. Men jag kan inte tänka mig annat än att dessa låtar kommer att lyftas av scenografin, ljussättning, koreografin och kameravinklar. Det är trots allt den sista deltävlingen!
