Live rapportering från Malmö

Torsdag och äntligen dags att kolla årets allra sista nummer. Nu är vi alla nyfikna. Kommer vinnaren finnas i den sista deltävlingen som så många gånger förut? Genomlyssningen igår gav inte höga förväntningar så därför hoppas vi att det kommer explodera på scen. Saga och Peter sköter tangentbordet och samtal med artister, Lars-Kristian står för inspelningar och annan teknik. Ellen Benediktson är förkyld och sparar rösten till på lördag. Kören tar hand om hennes del av duetten med Simon Peyron.

1. Frida Öhrn We are one

Låten såväl som Frida kör igång direkt med full styrka. Hon har en mörk och stark röst som sticker ut. Färgerna är varma; Frida har en rosa byxdress på sig och i bakgrunden hänger guldiga pappersstrimmor. I refrängen exploderar skärmarna av rosa och gula blommor. Vi hoppas det inte kommer försvinna i rutan. Frida kör en effektfull klapp samtidigt som hon sjunger ”clap your hands”. Trots Fridas otroliga energi och glädje tror vi hon hade vunnit på att ha med dansare. Det märks att Frida varit med förr i branschen då hon har ett  både säkert och proffsigt scenspråk. Det är utan tvekan ett bra öppningsnummer som kommer få igång publiken. Efter första genomkörningen fick hon stort bifall från pressen. I den sista pyroteknik inkluderas men det blev bara lite illaluktande rök!

2. William Stridh Molnljus

William står framför en ljusring. Han ser ut precis som Felix i Linköping. Snaggat blont hår och vit scenklädsel.  William gungdansar på stället men mycket mer än så blir det inte. Även scenmässigt är numret väldigt avskalat. Efter halva låten hissas ringen upp.  Två strålkastare lyser upp William ovanifrån på slutet. Men fler ljussättningar prövas när låten tas om. Ett dussintal spots i bakgrund, lite spel mellan dessa under några sekunder. De ändrar färg mot slutet men effekten syns inte i TV monitorn. Vi undrar om inspiration till numret har hämtats från  Nathan Trents ESC bidrag ”Running on air”.

William sätter verkligen tonerna och vi är positivt överraskade hur bra denna låter i arenan efter gårdagens uppspelning. Men tyvärr är helhetsintrycket  att bidraget hade lyfts av en varmare iscensättning och med någon mer koreografi. Molnljus  fungerar bra i arenan men vi är rädda att den blir för anonym för TV-tittarna.

3. Nanne Grönvall Carpool karaoke

Detta är ett klassiskt Nanne nummer som gör inget fan besviken. Det är fart och flärd och kvällens första och enda bidrag med dansare på scen – sex stycken. Varning till medlemmar som sitter i arenan på lördag: det är mycket snurrande spots riktade mot publiken!

Ett plexiglas podium står mitt på scen. När den vänds på kant mot slutet utropar Saga att rekvisitan har visst använts redan 2011 i Sara Lumholdts bidrag ”Enemy”. Fint av SVT att tänka på återvinning! Vid podiumet ligger 4 hjul – garagemiljön som utlovats i bidragsbibeln. Plötsligt blir podiumet förvandlat till en bil. Nanne sätter sig på en dansare som utgör förarsätet. Någon annans arm blir till rattstången. En tredje håller i billjusen. Hjulen sätts på och denna hemmagjorda EPA traktor vickar fram och tillbaka under Nannes körning.

 

4.  Victor Crone  Troubled waters

Victor är en man som verkar fascinerad av naturen. I Eurovision stod han mitt i en storm och i årets Mello ligger han i rinnande vatten. Victor överraskar oss positivt i form av sin energi och naturliga glädje. Han rör sig snyggt och ledigt på scen, för att inte vara en proffsdansare. Inledningen börjar med en häftig effekt där han ligger på en grön platta formad som ett pentagon, nästan som en kista. Han omsluts av vatten men reser sig. Har han räddats från en vattengrav? Den växer på oss och vinner på att ha några lyssningar på nacken. Victor snurrar och studsar runt över hela scenen och gör två prickfria framträden. Han klarar de höga tonerna och ett catchy kast med micken.  

5. Ellen Benediktson & Simon Peyron Surface

Vattentemat tas upp även här, mest i texten, att komma upp till ytan. Man anar bubblar som flyter uppåt i fonden. Problem som bubblar upp under ytan, som par i relation inte gärna  diskuterar? Ellen agerar på scen men sparar rösten till fredag och lördag. En körmedlem sjunger hennes text.

En snygg första bild med Ellens profil i bildkanten. Simon står bakom henne. Tankarna går direkt till Estlands bidrag ”Goodbye to yesterday”. Lars-Kristian och Peter får finalvibbar. Den här kan bli riktigt bra om Ellen hittar sin röst!  Simons röst är perfekt för denna typ av låt.

Ett avskalat nummer där paret jobbar med ansiktsuttrycken. Kemin kan man nästan ta på. Kameravinklarna förstärker texten. De lyckas med att skapa två olika rum, precis som de nämnde under vår intervju. Enda minus är att låten slutar abrupt.  

 

6. Jakob Karlberg Om du tror att jag saknar dig

Men hatten på och sin blonda kalufs känns Jakob igen och har inte tummat en centimeter på sin identitet. På scen med Jakob är trummisen Daniel Kadawatha och på bas Mathias Andréasson. Jakobs kläder glittrar och vi får lite glamrocks känsla. Gitarren är utsmyckad med lysdioder som byter färg och de jobbar med blått, gult och rött precis som Lake Malawi. Lite likhet finns även i hur bilden delas i olika rutor. Jakob och Andreas kör några käckt synkade fotsteg. Oss faller det i smaken men det finns säkert de som kommer anse det vara cheesy. Numret upplevs färgglatt och friskt efter lite väl många mörka nummer. På skärmarna kommer ”NEJ” upp i stora bokstäver som en förstärkning. Efter detta nummer är det glasklart att Jakob inte lider av hjärtesorg och sömnlösa nätter. 

 

7. Hanna Ferm Brave

Årets sista bidrag är här! Numret doftar Eurovision och skulle likväl kunnat vara från Albanien, Cypern, Rumänien, Bulgarien .. you name it! Detta sagt med all kärlek. Hanna är själv på scen mellan två höga glasväggar och färgerna är lila och turkost. Det är ingen tvekan om att Hanna klarar av att fylla ut scenen med sitt självsäkra och sensuella scenspråk. Dock är jag rädd att hon klivit i för stora skor när det kommer till sången. I mina tondöva öron låter det inte helt klockrent på de höga tonerna. Tonerna är sjuukt höga, skall tilläggas. Sådär höga så det blir skrikigt. Då Peter lämnade precis innan Hanna kan ni inte lita till fullo på min musikaliska bedömning. Det är möjligt att hon med hjälp av ett hälgrepp kan få skorna att sluta glappa till på lördag.