Lördagens efterfest var lämligt belägen bara ett stenkast från Kinnarps arena i Jönköping. Till skillnad från torsdagens kommunfest så var samtliga artister kvar länge och festade och festens drottning var inte helt oväntat Anna Book. När ABC ljöd ur dansgolvets högtalare så blev Anna bokstavligt talat omringad av 10-15 fotografer. Och hon stormtrivdes, förstås.
Själv anlände jag och mina mf-klubbkollegor strax efter halv 11 på kvällen. Jag försökte att undvika vissa felsteg från torsdagen då jag exempelvis satt och imiterade Per Zinding Larsen tills jag upptäckte att han var på med festen och bara satt 10 meter bort….
I lördags så jag inte till Per Zinding men felsteg blev det ändå. De utplacerade stå-borden var olämpligt nog försedda med långa ben som sträckte sig en bra bit utanför bordsskivan och de var som upplagda att snubbla på. Först lyckades jag sparka ner glitter-Stefans cider så att bara bottenskarp återstod. Den andra gången hann jag dock med att rädda ett vinglas som höll att på samma öde tillmötes. Efter detta tittade jag konsekvent ner i glovet när jag gick runt bland de borden. Och nej, så berusad var jag faktiskt inte, bara lite salongs….
Dansgolvet blev rejält fullt när de gamla schlagerhitsen från 80-talet kom igång. Irma var en flitig dansare, liksom Sofia Berntsson och Anna Book. Förstås. Denna kvinna verkar inte ha någon gräns för hur mycket glädje hon kan sprida. Trots att hon säkerligen fått svara på samma frågor 100 gånger under kvällen så pratade hon med oss som om vi var de första som pratade med henne. Ett proffs, helt enkelt. Hon var mycket intresserad av att höra om Melodifestivalklubben och skulle gärna komma och uppträda på någon av våra årsträffar sa hon. Visst låter det lovande?
Elin Lanto var till synes mycket nöjd med sin andra-chansen-biljett. Hon verkade också ganska road av de skriverier som florerat i vissa kvällstidningar om henne. Att hon var livrädd för hissen på scenen (som var typ 5 meter bred och omöjlig att ramla ur) och förföljd av en sexgalning, det var mer än hon själv visste om….Visserligen hade hon antytt för någon journalist att hon hade viss höjdskräck. Men det sa hon i samband med att hon klättrade på en klättervägg någon dag tidigare. Viss skillnad!
Stefan Andersson höll sitt ord och tog säkerligen ett antal järn under kvällen. Pratglad var han i alla fall, precis som hans kollega Aleena. Men kvällen led snart mot sitt slut och vid halv 4 på söndagsmorgonen kunde jag sätta punkt för en händelserik vistelse i Sveriges Jerusalem. Troligen fanns inte någon av de slutgiltiga vinnarna med här, men det var kul att se så lyckliga veteraner som Anna Book och Tommy Nilsson. Göteborg nästa!
Av Mikael Olofsson
Mikael Olofsson, Reporter
